Familjeföretagen i skymundan

Följande text publicerades även i Entré nr 4, 2000:

Familjeföretagen i skymundan

Familjeföretagen har länge stått lite i skymundan av bland andra IT-företagen. Men nu kommer två böcker som lyfter fram en rad nya fakta och dödar en hel del myter om familjeföretagen.

I sin licentiatavhandling Svenskt familjeföretagande har Emil Emling, institutionen för organisation och företagsledning vid Handelshögskolan i Stockholm, gjort den första omfattande kartläggningen någonsin av familjeföretag i Sverige.

– Jag har gjort en stor kvantitativ studie som bygger på enkätsvar från 1 000 företag. Där har jag undersökt hur stor del som är familjeföretag, enligt en strikt definition, och jämfört skillnaderna med icke familjeföretag vad gäller bland annat målsättning, tillväxt, överlevnad och succession, säger Emil Emling.

– Jag har också jämfört resultaten för de svenska familjeföretagen med undersökningar av utländska familjeföretag och funnit att de är väldigt lika i flera avseenden.

Undersökningen visar att familjeföretagen (med fler än fem anställda och minst fem miljoner kronor i omsättning) idag utgör 54,5 procent av de privata företagen i svenskt näringsliv. De återfinns i alla branscher och svarar för 37 procent av arbetstillfällena och 28,5 procent av omsättningen i det privata näringslivet.
Andra intressanta fakta:
* Långsiktig överlevnad anges oftast som det viktigaste målet för verksamheten i familjeföretag.
* Familjeföretag lever också längre jämfört med icke familjeföretag.
* Familjeföretagen har varit i samma ägares kontroll betydligt längre – 29,5 år – jämfört med övriga privata företag som uppvisar 12,6 år.
* Tillväxt uppfattas i familjeföretag som ett mindre viktigt mål än i övriga näringslivet.
* Målsättningar och satsningar i familjeföretag, till exempel i ny teknik, indikerar en försiktighetsprincip snarare än tillväxtsträvan.
* Familjeföretagen anser sig, jämfört med övriga företag, ha en god tillgång på kapital. Familjeföretagen skulle alltså kunna satsa mer på tillväxt, men lågkostnadsstrategin tycks vara vald, inte påtvingad.
* Familjeföretag uppger i högre utsträckning än övriga företag att lägre skatter och minskad byråkrati skulle ge en bättre möjlighet till tillväxt.
* Företagsledare i familjeföretag har suttit längre på sin post, 14 år jämfört med 9,9 år i övriga näringslivet.

Opponent på avhandlingen är professor Bertil Gandemo på Ekonomihögskolan vid Lunds Universitet. Han är också medförfattare och redaktör för den nyutkomna boken Familjeföretag och familjeföretagande, utgiven av Forum för småföretagsforskning (FSF). Boken är en antologi som beskriver familjeföretagens situation ur ett mycket brett perspektiv. Den bygger delvis på de fem forskarrapporter som FSF gav ut 1998.

– Mitt mål har varit att samla ett brett vetande om familjeföretagen och att se utvecklingen över tiden samt att föra ut denna kunskap till en bredare krets, säger Bertil Gandemo.

I det kapitel i boken där Gandemo själv jämfört familjeföretag och icke familjeföretag visar det sig vara små skillnader vad gäller vinstmarginal, avkastning på totala tillgångar och genomsnittliga finansieringskostnader, medan det är stora skillnader på avkastning på eget kapital, soliditet och effektiv skattesats.———–