Ett frigörande perspektiv

Följande text publicerades även i Entré nr 2, 2012:

Att hennes forskning skulle handla om Resurscentra för kvinnor, och att forskningen skulle ske i nära samspel med verkligheten, var fastställt redan i projektbeskrivningen. Resurscentras verksamhet har genom åren slitits mellan olika målbilder. Det blev där, i det motsägelsefulla, som Lina Stenmark började nysta. Det mynnade ut i ett nytt perspektiv för att förstå satsningar kring entreprenörskap och samhällsutveckling.

– Det jag är intresserad av i det stora perspektivet är förhållandet mellan policy och praktik, och spänningsfältet mellan de två, säger Lina Stenmark.

När det för tjugo år sedan uppmärksammades att kvinnor missgynnades inom den regionala utvecklingspolitiken startade man Resurscentra för kvinnor runt om i landet. Stenmark har studerat resurscentraverksamheten i Västmanland och Södermanland med två regionala och sjutton lokala organisationer. Verksamheten står inför flera olika målbilder, både för hur verksamheten kan organiseras och för hur Resurscentra som aktör kan se ut. Därför blir bilden av hur man ska arbeta motsägelsefull.

– Det har att göra med kravbilden från policyhåll. Dels ska man konkurrera om medel mellan sig, dels ska man samarbeta. Man ska vara unik och hitta nya lösningar hela tiden, samtidigt som man ska försöka hitta någon sorts standardiserade lösningar som fungerar överallt.

Att det finns motsägelser i policy är inget ovanligt tror Lina Stenmark.

– Det finns det säkert på de flesta håll. Det konstiga är att man inte tittar på de underliggande logikerna lite oftare.

Hon menar att de problem som verksamheten ställs inför kan förstås mot bakgrund av att policyn grundar sig i tre helt olika synsätt, eller logiker. En är den nyösterrikiska. Här tänker man sig att människan startar företag för sin egen vinning och söker lokala lösningar på olika problem. I den andra, neoklassiska logiken, ses företagandet som en del i samhällsmaskineriet för att skapa tillväxt i stort. Individen är tämligen osynlig och man vill hitta generella lösningar för företagsfrämjande som ska fungera överallt.

– Det finns en slitning mellan de här perspektiven, och vad som egentligen ska prioriteras. De argumenterar för att kvinnor ska starta företag med tillväxt som det slutgiltiga målet, fast det egentligen inte skulle behöva vara så. Satsningen var nog inte tänkt så från början, säger Stenmark.

Den tredje logiken, den kritiskt emancipatoriska, mynnar ur genusforskning men tar ett bredare perspektiv. Där finns även delar av socialt entreprenörskap och gemenskap. Detta perspektiv har Stenmark själv arbetat fram, och genom att sätta det i relation till de andra två vill hon utmana policyskapare att se på företagande och samhällsutveckling ur ett annat perspektiv.

– Samhällsförändring och jämställdhet skulle kunna vara ett lika viktigt mål som tillväxt – eller till och med viktigare. I de policydokument som ligger till grund för insatsen tar man till stor del utgångspunkt i det här perspektivet. Det sägs att man ska utveckla kvinnans roll och ge henne utrymme. Men i praktiken tycks det ekonomistiska perspektivet, som så ofta, få större gehör.

– När man sysslar med företagande kan det vara svårt att prioritera jämställdhet. Det är säkert lättare att få medel för att jobba strikt företagsfrämjande. Men de olika perspektiven behöver inte motsäga varandra.

– Det handlar om medvetenhet på ett högre plan när det gäller förtryck, och om vems värden som ska få gälla i ett bredare perspektiv, konstaterar Stenmark.

Hon tror att det blir lättare att förstå helheten om man sätter hennes kritiskt emancipatoriska perspektiv i relation till de mer traditionella. ”Emancipation” betyder frigörelse från förtryck, som leder till fri självbestämmanderätt och jämlikhet mellan människor.

– Det finns en strömning inom entreprenörskapsforskningen där man betonar andra värden än just ekonomisk tillväxt och egennytta för individen. Det försöker jag fånga i begreppet kritiskt emancipatoriskt. Här fokuserar man på det kollektiva och på entreprenörskap som samhällsförändrande kraft, mer än på de ekonomiska värdena.

Stenmark tror att ett frigörande perspektiv skulle kunna användas också på andra entreprenörskapsområden, till exempel på entreprenörskap i skolan.

– Den här tredje logiken skulle kunna berika entreprenörskapsforskningen och bli en dynamisk modell för att belysa det underliggande som vi ofta tar för givet, säger Lina Stenmark.

Resurscentra för kvinnor

NRC, Svenska riksförbundet nationellt resurscentra för kvinnor, är en ideell förening som bildades i december 1999.
Numera heter det Winnet Sverige. Deras uppgift är att, genom samordning och stöd till regionala och lokala resurscentra och nätverk, verka för:

– Att kvinnor tar sin del av samhällets resurser i anspråk
– Att kvinnors kompetens tas tillvara i samhället
– Att kvinnors och mäns insatser värderas lika

Läs mer på www.winnet.se———–