Entreprenörsmetoder saknar koppling till lärande

Följande text publicerades även i Entré nr 2, 2016:

Effectuation, lean, design thinking och entrepreneurial bricolage. Det finns många metoder med syfte att lotsa presumtiva entreprenörer till en effektivare startprocess. Frågan är hur bra de är…

I licentiatuppsatsen Entrepreneurial Methods undersöker Yashar Mansoori några populära startupmetoder. Hur ska vi förstå dem? Och hur står de sig i relation till det praktiska entreprenörskapet?

Med metod i det här fallet menar Mansoori ”ett sätt att tänka och handla som bygger på en samling tekniker med syfte att skapa ett företag”. Han har studerat nio olika entreprenöriella metoder, som på ytan ser ganska olika ut. Men det finns också likheter. Alla handlar, på olika sätt, om att hantera osäkerhet och ger riktlinjer för hur man kan minska den osäkerheten i startprocessen. Alla innehåller också konkreta verktyg.

Till skillnaderna hör att metoderna bygger på olika antaganden, bland annat om just osäkerheten. Är startprocessen osäker eftersom man inte kan veta något om framtiden per se, eller på grund av informationsbrist?

Metoder som härstammar från akademin hanterar osäkerheten filosofiskt, medan de praktiskt skapade metoderna i stället fokuserar på att lära ut verktyg för att hantera osäkerheten.

Metoderna är vanliga inom entreprenörskapsutbildningar, inkubatorer och acceleratorer, trots att de saknar en diskussion kring lärande (förutom lean). Mansoori menar att alla metoder skulle tjäna på en tydligare sådan koppling. Upplevelsebaserat lärande är ju en mycket viktig ingrediens i entreprenörskap, argumenterar han.

Han efterlyser också lättförklarade teoretiska riktlinjer för hur metoderna fungerar. Det skulle göra dem mer lättanvända och öka den praktiska relevansen. Yashar Mansoori har lagt fram sin licentiatuppsats vid Chalmers.

Kontakta yashar.mansoori@chalmers.se———–