Entreprenörskapsforskningen står inför nya utmaningar

Följande text publicerades även under vinjetten fnuttÅsiktenfnutt i Entré nr 1, 2003:

Företag och nyetablerade företag föds och utvecklas inte i ett socialt och kulturellt vakuum. De står inte heller utom räckhåll för nationella lagar, förordningar, samhällsatmosfären, kulturen eller politiken. Tvärtom är de i högsta grad sammankopplade.

Den allt snabbare växande globala ekonomin har lyft fram olika sociala mekanismer där de lokala dragen i företagens verksamhet och lokalekonomin har intagit en mer framträdande roll. De är element i ett system där det inte alltid går att skilja mellan det globala och det lokala. Multinationella företag verkar lokalt och under lokala förhållanden, parallellt med den globala dimensionen. Nya företag föds i en lokal kontext, även om de har hela världen som spelplan.

Nya sociala situationer – krig, migration, flyktingskap, kulturella förändringar – inverkar också på ekonomin: hur och genom vilka mekanismer detta sker är emellertid något som entreprenörskapsforskningen endast sällan befattat sig med. Det är dock skäl att minnas att ekonomin inte kan existera utan organisationer eller organiserat utbyte: att uppfatta marknaderna som sociala strukturer är en central, fnuttgammalfnutt trend inom globaliseringen som fått ny genomslagskraft under de senaste åren.

Vi är också benägna att överföra entreprenörskapsforskningens rön mellan länder och kulturer, i tron att en viss globalisering äger rum helt naturligt i företagens verksamhet. Men är det verkligen så?

Under de senaste åren har man föreställt sig att globaliseringen skulle göra till exempel ledarskapssystemen och kutymerna i olika företag mer identiska och att detta följaktligen skulle göra dem identiska med avseende på prestation och produktivitet. Onekligen kan man skönja en sådan trend, men så rätlinjig är utvecklingen nödvändigtvis inte.

De kulturella sammanhangen och tolkningarna har fått en mer framträdande roll i hur ledarskapet definieras. Den traditionella uppfattningen om ledaren som en person och om ledarskapet som en process bunden mera till en viss person än till sociala relationer, nätverk och situationer gör sig fortfarande starkt gällande. En förklaring till detta är sannolikt att ledarskapet i hög grad har setts som något individbundet och beroende av individuella faktorer såsom karaktär och karisma. Idealtypen för en ledare är maskulin. Utöver detta innehåller idealtypen för en entreprenör också många andra drag vars existens inte alltid kan motiveras med forskningsdata utan med myter.

En motsvarande utveckling spelar utan tvivel också in på uppkomsten av nya företag: en viss ökning i efterfrågan skapar nya marknadsförutsättningar och bidrar således till etableringen av nya företag. På samma sätt resulterar strukturella ändringar, exempelvis ökad konkurrens, i uppkomsten av nya företag. De här mekanismerna fungerar likväl inte på samma sätt i alla länder, till exempel har Sverige och Finlands utvecklingsmekanismer för den offentliga sektorn på sistone inte gett samma resultat.

Hur skall vi förklara skillnaderna? Kan de i sista hand sägas vara nationella egenskaper, eller är orsaken helt enkelt skillnaderna i de två ländernas lagstiftning och socialpolitiska förvaltningssystem? Detta är en av de frågor som entreprenörskapsforskningen inte har vinnlagt sig om tillräckligt ingående.

De senaste och pågående ändringarna i ekonomin och samhället ställer således entreprenörskapsforskningen inför stora utmaningar. I och med dessa förändringar har entreprenörskapet blivit mera komplext men samtidigt också ett mera fascinerande forskningsobjekt.

För mer info: anne.kovalainen@tukkk.fi———–