”Entreprenörskap är en allvarsam lek”

Professor Bengt Johannisson har tilldelats 2015 års European Entrepreneurship Education Award. Han trädde därmed, som första svensk, in i en exklusiv pristagarskara som sedan tidigare rymmer professorerna Allan Gibb, Alain Fayolle och Paula Kyrö.

– Entreprenörskapande är en existentiell utmaning, en allvarsam lek.

Det slog Bengt Johannisson fast då han hölls sitt keynote speech under European Entrepreneurship Education Workshop (EEEW) i Lund 17 april 2015. Temat var ”Limits to Entrepreneurship Education”, med undertiteln ”Post-Award Winning Reflections”. Kvällen innan mottog han sitt pris under konferensmiddagen.

Priskommitténs motivering framhåller att Johannisson tidigt introducerade akademiska kurser i entreprenörskap, där praktik parades med teori. Hans kunskap, nyfikenhet och engagemang har stimulerat och provocerat studenter och forskarkollegor i decennier, skriver kommittén vidare.

Under sitt anförande på EEEW delade Bengt Johannisson med sig av sin syn på entreprenörskap, i utbildning och i skarpt läge. Utgångspunkten var barnets medfödda entreprenöriella egenskaper.

– När barn leker utövar de ett slags spontant, autentiskt entreprenörskap. De pratar inte bara – de gör. De socialiserar och nätverkar, de är medvetna om sina styrkor och svagheter, och de lär av sina misstag. De ser förändring som något naturligt.

– Traditionell skolning har svårt att hålla kvar entreprenörskapet i barnen. I bästa fall kan universiteten reparera vad tidigare utbildning har lyckats förstöra, sa Johannisson.

Entreprenörskap handlar, enligt honom, om att hela tiden vara med. Att vara social, lära, interagera, experimentera och att vara i ständig rörelse. Det är en slags lek, utan bestämda regler. Entreprenörskap är en mix av skapande och imitation, där handlingen är central.

– Entreprenörskapande är ett praktiskt och processuellt fenomen som kräver att man agerar på kunskap. Och kunskapen kommer från två olika håll: Det handlar dels om formell, akademisk kunskap, dels om en tyst, upplevd kunskap. Den sistnämnda kan man inhämta genom att vara alert och gatsmart – som barn är.

– Min huvudpoäng är att vi måste lyssna mer på praktiker, sa Bengt Johannisson.

Under den första workshopdagen diskuterades bland annat inslag av risk i entreprenörskapsutbildningar. Hur mycket osäkerhet ska studenterna uppleva, och i vilka sammanhang? Enligt Johannisson är det viktigt att skilja på risk och osäkerhet.

– Om en situation är riskfylld gäller det att samla in och processa mer information. Osäkerhet innebär att man måste väga olika strategier mot varandra. Och om en situation är tvetydig gäller det att handla enligt vad man tror är rätt.

– Det enda sättet att förstå entreprenöriella processer är att själv agera i dem. Du måste vara på plats, fysiskt.

Med en sådan syn på entreprenörskap – kan den genomsnittliga universitetsläraren sägas vara en entreprenöriell förebild? Instängd i sitt elfenbenstorn, med hårda publiceringskrav och litet utrymme att tänka fritt? Johannissons svar på den egna frågan är förstås nej. En entreprenörskapslärare bör själv vara entreprenöriell, men universitetstillvaron inbjuder inte direkt till det.

Den svenska kulturen är inte heller alltför entreprenöriell, om man får tro Bengt Johannisson. Han radade upp det han såg som problematiskt: 1) jantelagen, 2) en slags inlärd ”hjälplöshet”, 3) ekonomiskt värde är det enda som räknas, och 4) entreprenörskap är underställt innovation och management.

Trots detta ser han flera öppningar för svenskt entreprenörskap: Managementlogiken är svag, den förlitar sig på kausalsamband som inte finns i en föränderlig värld. Den svenska kulturen är kollektivistisk och bäddar för organisatoriskt entreprenörskap. Och genom lärlingssystem sker ett gemensamt kunskapande för både företagare och studenter.

En annan ljuspunkt är att skollagen, sedan några år tillbaka, faktiskt slår fast att entreprenörskap ska löpa som en röd tråd genom hela utbildningssystemet. Från förskolan och uppåt. Detta har inte fått fullt genomslag ännu, och kanske handlar det om att lärarna saknar kunskap.

– En gång frågade jag Ingvar Kamprad om vad som var hans största misslyckande. Han rättade mig och sa att det var fel att prata om misslyckanden, han ville hellre se det som lärdomar. Men jag vill ändå mena att mitt livs största fiasko är att jag inte har lyckats övertala lärarhögskolorna om att ta in entreprenörskap i utbildningen, sa Bengt Johannisson.

European Entrepreneurship Education Award (EEEA) har delats ut av Sten K Johnson Centre for Entrepreneurship, Lunds universitet, sedan 2012. Priset består av ett diplom och 100 000 svenska kronor, och delas ut till en person/organisation som på ett signifikant sätt har förbättrat den akademiska entreprenörskapsutbildningen. European Entrepreneurship Education Workshop har arrangerats av samma centrum, också sedan 2012.

Mer läsning

Blogginlägg om pristutdelningen
EEEA-kommitténs motiveringar
Mer om EEEA
Mer om EEEW
Blogginlägg om EEEW 2015———–