Soliditeten fördubblad
Följande text publicerades även under temat fnuttRiskkapital/finansieringfnutt i Entré nr 4, 1998: Det är dyrare för småföretag än för storföretag att finansiera sin verksamhet. En orsak kan vara att småföretagen utgör en större risk för långivarna, de har nämligen fler banklån och större skatteskulder än de större bolagen. Ändå har småföretagens soliditet fördubblats sedan 1986. […]
VD betyder mycket i små företag
Följande text publicerades även i Entré nr 4, 1998: God självtillit, en tydlig vilja att förnya och förändra samt förmåga att kommunicera budskapet, det vill säga att fnuttfå med sig folkfnutt. Det är några av de viktigaste egenskaperna en VD bör ha om företaget ska överleva på en turbulent marknad. Det är några av slutsatserna […]
Socialt kapital viktig framgångsfaktor
Följande text publicerades även i Entré nr 4, 1998: Vad är det som avgör den ekonomiska vitaliteten i ett land eller en region? Varför är en region mer framgångsrik än en annan? Orsaken är enligt en ny forskarrapport det sociala kapitalet och de horisontella nätverkens betydelse för småföretagens utveckling. I Sverige har debatten om ett […]
Många myter om behovet av riskkapital
Följande text publicerades även i Entré nr 4, 1998: Vid Ekonomicentrum i Halmstad står finansieringen av småföretag i fokus för forskningsintresset. – Vi tittar mycket på hur företagen kan skaffa finansiering utan att ta in externt kapital via exempelvis banklån eller börsnoteringar, säger professor Hans Landström. Inte sällan hörs klagosången om bristen på svenskt riskkapital […]
Treenighet ger styrka
Följande text publicerades även i Entré nr 4, 1998: Familjeföretagets framgångsrecept: rubrikhbTreenighet ger styrkaklartslut Det räcker inte med enbart management för att medelstora familjeföretag ska bli framgångsrika. Det är när management, entreprenörskap och familj samverkar som familjeföretaget lyckas bevara sin vitalitet. Det visar Bengt Johannisson och Magnus Forslund i rapporten Det medelstora familjeföretaget – en […]
Näringsliv i glesbygd hämmas av företagsstöd
Följande text publicerades även under temat fnuttRiskkapital/finansieringfnutt i Entré nr 4, 1998: rubrikhbNäringsliv i glesbygd hämmas av företagsstödklartslut Det finns inga bevis för att företagsstöd skapar tillväxt eller ett starkare näringsliv i glesbygden. Snarare kan ingreppen hämma en naturlig strukturomvandling. Det är en av slutsatserna i nationalekonomen Fredrik Bergströms kritiska studie av svensk stödpolitik. Under […]
Utbildning behöver ett eget nätverk
Följande text publicerades även i Entré nr 3, 1998: I början av juni arrangerade Esbri en workshop om entreprenörskapsutbildning. Syftet var att skapa en arena för erfarenhetsutbyte och lägga grunden för en ny samverkan inom entreprenörskapsutbildningen i Sverige. Något som inte funnits tidigare. Entreprenörskapsutbildning är en relativt ung företeelse i Sverige. De flesta utbildningar, och […]
Affärsutveckling för mindre skogsägare
Följande text publicerades även i Entré nr 4, 1998: För att klara sina flotta tillväxtkvoter stirrar politikerna stint på exportföretagen inom IT och tillverkning. Men för sysselsättningen är basnäringarna fortsatt viktiga, framför allt i glesbygden. Pär Vilhelmsons (numera vid högskolan i Gävle-Sandviken, men tidigare vid SLU i Uppsala) syfte med avhandlingen Mera pengar från skogen […]
Kathleen Eisenhardt: Effektiva beslutsfattare arbetar med flera alternativ
Följande text publicerades även under vinjetten fnuttPorträttetfnutt i Entré nr 4, 1998: Kathleen M Eisenhardt, Stanford University: Vissa företagsledningar lyckas fatta såväl snabba som korrekta beslut. Och det i en omgivning där förändringar blir allt svårare att förutsäga. – Bland det viktigaste är att se förändring som något positivt och att lära sig att tidsaspekten […]
Värna svenska systemet
Följande text publicerades även under vinjetten fnuttÅsiktenfnutt i Entré nr 3, 1998: Under senare år har resultaten från entreprenörskaps- och småföretagsforskning fått allt mer utrymme i den allmänna debatten. Detta är naturligtvis glädjande då alltfler intresserar sig för det vi forskare gör. I den allmänna debatten förs USA ofta fram som ett föregångsland när det […]
