Inom forskningen ställs många kritiska frågor om vad entreprenörskap är, och vad dess följder kan bli. Sådana perspektiv behövs också inom utbildningen, hävdar Karin Berglund och Karen Verduijn.
Kurser och program i entreprenörskap har under de senaste decennierna gjort sitt intåg på i stort sett alla universitet och högskolor. Hajpen har varit stor, och det flesta ser entreprenörskap som en positiv kraft.
Men ämnet kräver också kritisk analys, menar författarna till Revitalizing Entrepreneurship Education: Adopting a Critical Approach in the Classroom. De vill blåsa nytt liv i entreprenörskapsutbildningarna genom att tillföra fler infallsvinklar och låta studenterna ta större ansvar.
Redaktörerna Karin Berglund och Karen Verduijn beskriver i sitt inledande kapitel några principer som kan ligga till grund för nästa generations utbildningar och vidga studenternas bild av entreprenörskap.
Det handlar bland annat om att introducera studenterna till entreprenörskapets ”mörka” sidor och uppmuntra till kritisk reflektion. Entreprenörskap är mer än bara företagande. Därför är det viktigt att betona kreativitet och nyfikenhet, snarare än produktivitet och prestation. Det kan öka studenternas motivation och lärande, samt stärka relationerna till andra studenter, menar redaktörerna.
I bokens kapitel diskuteras hur konst, filosofi, feminism, dans, dialog, film och många andra inslag kan berika entreprenörskapsutbildningen – och rucka på komfortzoner. Ulla Hytti bidrar med en epilog om ”McDonaldiseringen” inom högskolevärlden. Studenter ses som konsumenter, och de får de kurser de efterfrågar. Men entreprenörskap ska inte vara så lättuggat, menar Hytti, och önskar att fler skulle ställa frågan: ”Varför?”
Boken har getts ut av Routledge och har ISBN 978-1-138-21379-1.
