Bioteknisk kunskap färdas långväga

Följande text publicerades även i Entré nr 1, 2008:

Varför söker sig företag till kluster? För kunskapsutbytet med andra företag, svarar nog många. Men det verkar inte gälla inom bioteknik. Här sker större delen av kunskapsutbytet över långa avstånd.

Ekonomgeografen Jerker Moodysson har undersökt hur innovationsprocesser går till i bioteknikbranschen. Resultaten redovisar han i doktorsavhandlingen Sites and Modes of Knowledge Creation – On the Spatial Organization of Biotechnology Innovation. I den har han studerat företag och forskargrupper i Medicon Valley, ett bioteknikkluster i Öresundsregionen.

– Men Medicon Valley är egentligen inte mitt huvudfokus. Jag har undersökt de enskilda aktörerna som ingår i klustret ur ett mikroperspektiv. Man kan säga att jag har studerat innovationssystemet utifrån aktörernas perspektiv, säger filosofie doktor Jerker Moodysson, verksam vid CIRCLE, Lunds universitet.

– I och med att bioteknik ofta ligger någonstans mitt emellan grundforskning och tillämpad forskning, så har jag tittat mycket på hur universitet och företag samverkar.

Moodysson har gjort 20 fallstudier: hälften i företag, hälften i forskargrupper. Företagen är små, kunskapsintensiva och ofta involverade i att ta fram kunskap som sedan används inom läkemedelsindustrin.

Hur organiserar de här aktörerna sina innovationsprocesser? Hur arbetar de internt, och hur samarbetar de med externa aktörer när de skapar kunskap? Har lokaliseringen av samarbetspartners någon betydelse för innovationsprocessen?

– Företagen har typiskt sett ett eller ett par större innovationsprojekt igång samtidigt. Jag har undersökt i detalj hur de organiserar dessa projekt. Kunskap är centralt i deras verksamhet. De säljer ingen produkt, utan lever på att ta fram ny kunskap.

Flera kunskapstyper

Moodysson skiljer i sin undersökning mellan olika typer av kunskap. Två begrepp han använder är syntetisk och analytiskt kunskap. Den syntetiska kunskapen bygger på erfarenheter, är praktiskt orienterad, och svår att sköta på avstånd. Den analytiska kunskapen är teoretisk, formaliserad, och mindre känslig för avstånd. Båda kunskapstyperna förekommer i de flesta verksamheter, men i vissa har man mer av den ena eller den andra typen.

– Det finns ju en tanke inom klusterteorin att närhet är centralt för kunskapsutbytet, och att det är därför aktörer samlas på samma ställe. Men det förefaller som om rumslig närhet inte är så viktigt för kunskapsutbytet i bioteknikföretag. Det är troligen viktigare i traditionella industrier där man är beroende av mer praktisk kunskap, konstaterar Moodysson.

– Företag inom bioteknik är ofta väldigt nischade och måste därför söka sin kunskap på ett globalt plan. När man etablerar samarbeten är en kompatibel kunskapsbas viktigare än avståndet. Det är kognitiv närhet, snarare än rumslig närhet, som är det viktiga.

Policy bör ses över

Samtidigt vill Moodysson inte helt avfärda att det kan finnas andra skäl för företagen att ligga nära varandra. Som till exempel att attrahera och behålla kvalificerad arbetskraft, och dra nytta av de redan inarbetade relationer som dessa individer har byggt upp över lång tid.

– Humankapitalet finns nära de starka universiteten, och det är där den här typen av kluster bildas. Många av företagen i Medicon Valley är avknoppningar från Lunds universitet. Även om kunskap kan utbytas globalt, är människor ganska lokala och tenderar att vilja stanna på samma ställe.

En stor del av policyn inom det här området inriktar sig på att uppifrån försöka stimulera skapandet av lokala nätverk. Det tror inte Jerker Moodysson är rätt väg att gå.

– I alla fall inte inom bioteknik. Då är det bättre att skapa global synlighet och bygga regionens varumärke. Och försöka behålla humankapitalet i regionen – bland annat genom att se till att de som examineras från lokala universitet inte sticker iväg någon annanstans, säger han.

För mer info: jerker.moodysson@circle.lu.se
———–