”Bejaka barnens företagsamhet”

Följande text publicerades även i tidningen ”Forskning om entreprenörskap & småföretag” (Entré) nr 1, 2000:

Samhället formar oss tidigt till konsumenter, inte till producenter. Vill vi skapa ett mer entreprenöriellt samhälle måste vi införa entreprenörstänkande och handlande redan i grundskolan, hävdade Bengt Johannisson och Daniel Hjorth under en föreläsning i januari.

Skratten och de spontana applåderna duggade tätt när professor Bengt Johannisson, Lunds och Växjö universitet och Daniel Hjorth, doktorand vid Lunds universitet samt verksam vid Växjö universitet och Esbri, redogjorde för sin forskning kring ämnet Entreprenörskap och lärande med underrubriken Om kreativitet i kunskapande processer. Utgångspunkten var att det ligger en speciell utmaning och möjlighet i lärande utifrån ett entreprenöriellt perspektiv.

– Entreprenöriell kunskap är en så kallad bunden kunskap. Det innebär att den är svår att redogöra för och kommunicera i böcker. Ett exempel på bunden kunskap är den skenbart enkla konsten att laga köttbullar. Men vem kan exakt kopiera till exempel en älskad morfars kokkonst? Kunskapen sitter i fingrarna och den är även beroende av sammanhanget, det vill säga morfars kök, hävdade Daniel Hjorth.

På samma sätt fungerar lärande i, om och för entreprenörskap enligt föreläsarna. Det är kontextuellt: kunskapen vinner i styrka och meningsfullhet om den tillämpas på hemmaplan. Entreprenöriellt lärande är socialt och bygger på dialog, dessutom är det experimentellt precis som fysik och kemi. Hur bör man då gå tillväga för att entreprenöriellt lärande ska komma till stånd? Daniel Hjorth menade att vi kan hämta inspiration från våra första relationer.

– Mellan barnet och modern finns utrymme för egna initiativ i leken, samtidigt som moderns närvaro garanterar trygghet. Den här pedagogiken tjänar vi på att härma. Att skapa ett mellanrum – en vit kanvasduk – är förutsättningen för att göra något nytt. Vi vill få fler personer att betrakta tillfälligheter som möjligheter och fråga sig ”hur skulle det kunna bli?” istället för ”vad är det?”.

Bengt Johannisson konstaterade att för att göra skolan mer entreprenöriell räcker det med att bejaka barns naturliga företagsamhet och låta dem ta ansvar i samarbete med andra. Projektarbete är en bra grund eftersom det uppmuntrar till dialog och utvecklar den sociala kompetensen.
– Alla är vi företagsamma i någon utsträckning. Låt barnen leka vidare! Vi har redan ett överskott av krafter som motverkar det entreprenörskap som finns.

Att entreprenörskap skapar och skapas av miljön innebär att det lokala näringslivet bör involveras i undervisningen. Detta måste ske med ömsesidig respekt för de olika typer av kunskap som finns i skolan respektive i företagen. Även lärarnas inställning är förstås av största vikt.
– Lärare på entreprenörsutbildningar bör vara eldsjälar, inte administratörer. Varför ska också de kunna strukturera vad vi redan vet, det kan ju alla andra lärare så bra, menade Bengt Johannisson.———–