Att forska om politik – några erfarenheter

Följande text publicerades även under vinjetten ”Åsikten” i ”Forskning om entreprenörskap & småföretag” (Entré) nr 4, 1999:

Forum för småföretagsforskning har under de senaste åren bedrivit projekt om svensk småföretagspolitik. I arbetet har deltagit en rad forskare från Sverige och internationellt. Utifrån de studier vi genomfört finns det anledning att fundera över forskningens roll. Hur objektiva är framkomna slutsatser? Går det att uttala sig om effekter och effektivitet? I vilken omfattning kan man ge normativa förslag? Dessa frågor ska här kort kommenteras.

Slutsatser beror förstås på egna värderingar, men också inte minst på val av eller brist på val av teori. Vilka offentliga insatser som kan motiveras styrs i stor utsträckning av val av teorisynsätt. Slutsatsen i våra studier är att de offentliga insatserna knappast kan förstås utifrån någon enskild övergripande teori, utan är ad hoc betonade och styrda av ett så kallat uppifrån perspektiv. I detta perspektiv finns få kopplingar till upplevda eller beskrivna behov bland småföretagen.

För det andra saknas systematiska utvärderingar. Ofta initieras uppföljningar, av de organisationer som själva ansvarar för genomförandet. Vilket i sig är ett problem. Ett större problem är avsaknaden av formuleringar om vad som ska åstadkommas med olika insatser. Vi får system och lösningar av typ fnuttthe target is whatever you happened to hitfnutt. Problemet är då att vi inte vet om insatser är effektiva.

Därmed har jag kommit in på den tredje frågan om möjligheten att ge normativa förslag. Vi försökte upprätthålla oss mer vid en analys av strukturen än av bedömningar av enskilda insatser. Ett sätt att göra detta är att sammanställa de motiv som ofta framförs om varför vissa insatser behövs och därefter försöka se om dessa motiv har stöd i framkomna forskningsresultat. Låt mig ge ett exempel. Motiv för rådgivningsinsatser handlar ofta om att småföretagen dels inte har råd att betala vad de kostar, dels att de i vissa avseenden har kompetensbrister. Sådana argument innebär ett aldrig sinande behov av kompetenstillförsel eftersom ingen kan hävda att man inte i något avseende har bristande kompetens.

En annan slutsats är att strukturer är styrande och sällan i grunden kan förändras. Härigenom uppkom idén att starta ett projekt som bortsåg från den existerande strukturen. Detta arbete som var av processkaraktär och som byggde på återkommande kontakter med olika aktörer gav oss viktig kompletterande kunskap. Vi menar att insatser inom detta område måste mer än hittills utgå ifrån ett individperspektiv. Vilket i sig kan tyckas trivialt men som skulle betyda stora förändringar jämfört med nuvarande inriktning.

Sammantaget menar jag att det finns stora behov av forskning inom detta område. Det gäller inte minst att genomföra mer strukturanalys, men också av att bygga upp en mer individbaserad teori som utgångspunkt för diskussioner om möjliga offentliga insatser.
———–