ÅSIKTEN | ”Traditionella mönster återupprepar sig i Sveriges nyaste innovationssatsning”

Sveriges nya stora innovationssatsning – Impact Innovation – ska möta vår tids samhällsutmaningar genom systeminnovation och tvärsektoriell samverkan. Men är det i själva verket samma gamla prioriteringsmönster som upprepas i svensk innovationspolitik, där hållbar samhällsutveckling reduceras till en fråga om teknik och industri?

Anledningen till att jag ställer denna fråga är att jag som statsvetare och innovationsforskare länge följt den svenska innovationspolitikens utveckling, för att förstå hur det påverkar vem och vad som formar vårt framtida samhälle. Med tanke på att politikområdets flermiljardsbudget kommer från våra gemensamma skattemedel är det angeläget att utröna vilka utvecklingsbehov som möts, vilka sorters lösningar som möjliggörs och vilken sorts nytta som dessa skapar i samhället.

Det traditionella prioriteringsmönstret i svensk innovationspolitik, som jag och andra forskare urskilt i våra studier, är att det främst är teknikfokuserade, industriella, mansdominerade och storstadslokaliserade satsningar som tilldelats status och resurser(1). Det kan illustreras med Sveriges innovationsmyndighet Vinnova, som bildades 2001 i syfte att främja innovation inom teknik, transport, kommunikation och arbetsliv(2). I och med att Vinnova sorterades under Näringsdepartementet inriktades verksamheten främst på teknisk och organisatorisk utveckling i näringsliv och industri.

Paradigmskifte i svensk innovationspolitik

Sedan dess har det skett ett slags paradigmskifte i svensk innovationspolitik, där fokus förflyttats till att möta samhällsutmaningar och uppnå de globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030 genom såväl social som teknisk förnyelse(3). I Vinnovas fall har det tagit sig uttryck i att de finansierat ett bredare spektrum av innovationer (bl.a. social innovation), forskningsområden (bl.a. mer hum/sam-forskning), branscher (bl.a. besöksnäring), aktörer (bl.a. civilsamhällets organisationer), projektledare (bl.a. fler kvinnor) och landsdelar (bl.a. glesbefolkade regioner).

Med det sagt är det fortfarande så att de stora summorna och satsningarna i svensk innovationspolitik i mångt och mycket följer det traditionella prioriteringsmönstret. Just detta blev tydligt när Impact Innovation invigdes häromveckan, under parollen ”nästa generations strategiska innovationsprogram”.

Impact Innovation ska möta samhällsutmaningar

Impact Innovation, som genomförs i samarbete mellan Vinnova, Formas och Energimyndigheten, innebär ”en långsiktig kraftsamling där aktörer från näringsliv, akademi, offentlig sektor och civilsamhälle går samman för att möta vår tids samhällsutmaningar”(4). De samhällsutmaningar som står i fokus är god och jämlik hälsa, attraktiva och välfungerande samhällen, samt produktion, konsumtion och värdekedjor inom planetens gränser. För att möta dessa utmaningar efterfrågas systeminnovation, vilket sägs innebära ”radikala förändringar i sociala och tekniska system”(5). Därmed kan Impact Innovation ses som ett uttryck för det nämnda paradigmskiftet i svensk innovationspolitik.

När Impact Innovation officiellt invigdes häromveckan smalnades detta breda anslag emellertid in till att främst handla om teknikutveckling, industripolitik och global konkurrenskraft i scenframträdandena(6). Ett liknande mönster kan skönjas bland de 23 förberedelseprojekt som finansieras i satsningen, där merparten drivs av industri- och teknikfokuserade aktörer i landets södra delar(7).

Alibi för att kunna fortsätta i gamla hjulspår?

Det fåtal som har ett annat fokus är framför allt inriktade på socialt hållbar stadsutveckling, utöver stiftelsen Friends satsning på barns hälsa och välmående. På dessa sätt verkar innovationspolitikens traditionella prioriteringsmönster återupprepa sig även i Sveriges allra nyaste innovationssatsning.

Det ska samtidigt sägas att flera av förberedelseprojekten i Impact Innovation har ansträngt sig för att bredda sina traditionella konstellationer och perspektiv, för att bättre kunna möta komplexa samhällsutmaningar. Frågan är om denna breddning tillåts påverka projekten på ett mer grundläggande plan eller om det enbart blir ett tillägg i marginalen? Det vill säga om tidigare underrepresenterade aktörer och områden involveras på jämlika villkor eller om de snarare blir ett alibi för att kunna fortsätta i gamla hjulspår? Svaret på dessa frågor kan vara avgörande för att Impact Innovation ska kunna uppfylla sitt uttalade syfte – det vill säga att möta vår tids samhällsutmaningar genom systeminnovation.

Malin Lindberg,
professor i genus och teknik vid Luleå tekniska universitet, gästprofessor i social innovation vid Malmö universitet, samt affilierad professor vid Marie Cederschiöld högskola.

Läs myndigheternas replik på Malin Lindbergs Åsikt

Läs Malin Lindbergs slutreplik

NOTER
(1) Alsos et al. 2016, Andersson et al. 2012, Lindberg 2009
(2) https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/forordning-20001132-med-instruktion-for-verket_sfs-2000-1132
(3) Lindberg 2018
(4)https://www.vinnova.se/globalassets/utlysningar/2022-01689/omgangar/utlysningstext-etablering-program-impact-innovation–03-03-2023-1.pdf1232593.pdf
(5) https://www.vinnova.se/m/hallbar-systemforandring/
(6) https://www.youtube.com/watch?v=NZzvA9LJtRI
(7) https://impactinnovation.se/om-oss/beslutade-forberedelseprojekt-i-impact-innovation/

REFERENSER
Alsos, G. A., Hytti, U., Ljunggren, E. (red.) (2016). Research Handbook on Gender and Innovation. Cheltenham: Edward Elgar Publishing.

Andersson, S., Berglund, K., Thorslund, J., Gunnarsson, E., Sundin, E., (red.) (2012). Promoting Innovation – Policies, Practices and Procedures. Stockholm: VINNOVA.

Lindberg, M. (2018). Inkluderande forskning och innovation. Stockholm: Formas.

Lindberg, M. (2009). Män och manlighet i svensk innovationspolitik. Tidskrift för genusvetenskap. 2/3: 29-43.