ÅSIKTEN: ”Höj kunskapen om entreprenörskap hos lärosätena”

Nyss överlämnades betänkandet Innovation som drivkraft – från forskning till nytta (SOU 2020:59) till statsrådet Matilda Ernkrans. Det slutförde ett års arbete med att se hur Sverige på bästa möjliga sätt kan få maximal nytta av de 74 miljarder kronor som staten varje år satsar på högre utbildning och forskning. Hur de fantastiska resultat som varje år publiceras i Nature, Cell, New England Journal of Medicine och andra tidskrifter kan leda till att svensk tillväxt ökar och fler människor får jobb.

Uppdraget har bestått i att utreda hur innovationsstödet vid landets universitet och högskolor kan utvecklas, så att alla de resultat som uppstår inom lärosätenas verksamhet, sprids i samhället och leder till konkreta resultat. Bilden är att det bedrivs mycket bra och viktig verksamhet vid lärosätena, men att lärosätena är dåliga på att sprida kunskapen om resultaten och att samarbetet med näringsliv och offentlig sektor i forskningen och utbildningen, behöver utvecklas. Alltför ofta kommer resultat fram som publiceras men inte tas om hand.

Till skillnad mot många andra länder tillämpar vi i Sverige lärarundantaget, som medför att lärare själva äger sin idé. Innovationskontoret kan bistå idégivaren (läraren eller studenten) med tjänster som exempelvis idéutveckling, affärsutveckling och patentrådgivning. När idén är så pass mogen kan den antingen säljas till ett befintligt företag (kallas licensiering) eller utvecklas vidare i ett därför grundat bolag. Då idén lämnar högskolan går det utvecklade bolaget ofta vidare för att utveckla sin verksamhet i någon av landets inkubatorer. För att finansiera de kostnader som uppstår finns det i dag 19 så kallade holdingbolag som är knutna till en grupp av högskolor med statlig huvudman. Holdingbolagen kan då arbeta med att erbjuda riskkapital till idégivaren.

Olika stöd på olika platser

Utredningens analys visar bland annat på brister i uppföljning, utvärdering och rapportering samt att stödet ser olika ut och sker i olika omfattning på olika platser i landet. Sett till holdingbolagens verksamhet sker investeringsverksamheten i ganska begränsad omfattning. Under den senaste tillgängliga femårsperioden investerade de 19 holdingbolagen i genomsnitt drygt 27 miljoner kronor per år. Det innebär en genomsnittlig finansieringstakt per holdingbolag på drygt 1,4 miljoner kronor per år. De tre största holdingbolagen vid Uppsala-, Lunds- och Göteborgs universitet står för 70 procent av investeringarna. Den genomsnittliga investeringen är cirka 240 000 kronor.

Givet dessa förhållandevis små summor utgör lärosätenas holdingbolag en mycket liten aktör på den svenska marknaden för riskvilligt kapital. Jämfört med andra finansiärer är kostnaden för verksamheten också hög. Noterbart är att forskare vid ett lärosäte kan finnas nära ett holdingbolag som uttryckligen av lärosätets styrelse förhindras att investera i deras verksamhet, medan en student vid ett annat lärosäte kan knytas till ett holdingbolag som får investera i exakt likadan verksamhet. Därtill kommer olika rutiner för värdering och investeringshorisont. Holdingbolagens investeringsstrategier ser med andra ord helt olika ut.

Ett nytt system för att få mer nytta

I syfte att göra stödet för nyttiggörande mer ändamålsenligt, effektivt och likvärdigt har utredningen tagit fram en implementeringstrappa. I den ingår uppföljning och utvärdering, tilldelning av innovationskontor och inrättandet av tematiska innovationskontor med avsevärt utökade resurser jämfört med i dag. Genom förslagen kommer resultaten från de 74 skattemiljarderna kunna redovisas i den återkommande forskningspropositionen.

Utredningen föreslår att varje högskola ska kunna ha ett eget holdingbolag – ett bolag som ska ges ett samhällsuppdrag att nyttiggöra resultat från forskning och andra kunskaper vid lärosätet. Med utredningens förslag kommer holdingbolagen att kunna disponera större belopp och i väsentligt högre grad än i dag företräda högskolan som juridisk person vid ingåendet av avtal med tredje part.

Ny styrning av holdingbolagen

För att förbättra återrapporteringen till regeringen ska holdingbolagen gemensamt grunda ett gemensamt bolag. Det nya bolaget ska sköta investeringsverksamhet och bredda verksamheten så att den även omfattar andra finansieringstjänster, som till exempel mjuka lån och konvertibler. Bolaget ges utökade resurser jämfört med dagens holdingbolag och kan bli ett effektivt verktyg för såväl riskkapital för forskare och studenter i hela landet, som för regional utveckling. Bolaget ska också ge stöd i affärsjuridik, immaterialrättsfrågor och statsstödsbedömningar.

Alla detaljer är ännu inte klara i hur det nya lärosätesnära riskkapitalsystemet bör se ut. Utredningen föreslår att de befintliga holdingbolagen ska investera i immateriella rättigheter och andra rättigheter som ägs av lärosätena och holdingbolagen. Kapital till bolag ägda av studenter och forskare, ska däremot förmedlas via holdingbolaget från det nya gemensamma finansieringsbolaget. Vilka roller de olika bolagen ska ha gentemot varandra och hur samarbetet ska se ut med Almi Företagspartner AB, Saminvest AB och övrigt riskkapital i Sverige är en fråga som tål fördjupning. Här ser jag fram emot fortsatt diskussion.

Ett nytt center för entreprenörskap

För att alla studenter och medarbetare vid landets lärosäten ska få bästa möjliga och likvärdiga förutsättningar att nyttiggöra viktiga kunskaper anser jag att kunskapen om entreprenörskap behöver förbättras i hela landet. I dag bedrivs det olika entreprenörskapsutbildningar vid exempelvis Chalmers, Stockholm School of Entrepreneurship och inom Innovationskontoret Fyrklövern, men finansieringen för dessa är minst sagt osäker och utbildningarna är inte tillgängliga för studenter eller medarbetare vid samtliga lärosäten. Mot bakgrund av hur viktigt det är att Sverige får fler innovationer och också fler entreprenörer, anser jag därför att det behövs en nationell nod för entreprenörskap, som ska ges uppdraget att höja kunskapen om entreprenörskap hos samtliga lärosäten.

Centret föreslår jag ska utlysas av Vinnova i konkurrens och få 20 miljoner kronor i anslag. Uppdraget ska delas mellan minst ett lärosäte och en extern aktör. Centret ska bidra till nationell utveckling av forskning av relevans för entreprenörskap, kommersialisering och nyttiggörande vid svenska lärosäten, bidra till att det tas fram och erbjuds utbildningar för studenter och medarbetare vid lärosäten, samt att nätverk för entreprenörskap vid svenska lärosäten drivs.

Ett fördubblat stöd till innovation

Totalt uppgår förslagens kostnader till 340 miljoner kronor per år. Detta kan jämföras med högskolornas totala intäkter som år 2019 uppgick till knappa 74 miljarder kronor. Till riskkapitalverksamheten föreslås en utökad satsning på 30 miljoner kronor per år – en väsentlig ambitionshöjning mot dagens 11 miljoner. Med ett nationellt bolag kommer även chanserna för att söka utökade resurser från olika EU-satsningar öka, och det lärosätesnära riskkapitalsystemets förmåga att agera internationellt och nationellt att förbättras.

Med utredningens förslag kommer Sverige få ett system där skattebetalarna kan få se resultaten och effekten av närmare 300 miljarder skattekronor per fyraårsperiod och såväl offentlig sektor som näringsliv få bättre förutsättningar att ta resultat vidare i sina verksamheter. Dessutom får studenter och forskare oavsett lärosäte, tillgång till företagsfinansiering – något som i dag är få förunnat.

Om Alf
Alf Karlsson är jurist och partner på The Labyrinth Public Affairs. Han utsågs 2019 till regeringens särskilda utredare med uppgift att se över innovationsstödet vid universitet och högskolor. Alf nås på alf.karlsson@thelabyrinth.se

Alf Karlsson presenterade utredningen på ett seminarium 21 oktober 2020.———–