”AI förändrar hur vi forskar”

Åse
Karlén
DELA
Mats Magnusson. Foto: KTH.

Följande text publicerades även under vinjetten ”Porträttet” i Entré nr 2, 2019:

Mats Magnusson omfamnar ny teknik och forskningsmetodik:

Han har pluggat och jobbat på Chalmers, är professor på KTH, och omgiven av ny teknik. Men Mats Magnusson ser sig ändå inte som en ”riktig tekniker”. Däremot uppskattar han att arbeta nära både ingenjörer och designer.
– Vi kan lära av varandra, säger han.

Institutionen för maskinkonstruktion är Mats Magnussons hemvist på KTH, och det är här vi möts för en intervju. Den ligger i en lugn del av KTH-området, granne med Lill-Jansskogen som ingår i den kungliga nationalstadsparken i Stockholm.

På institutionen samsas fyra enheter: förbränningsmotorteknik, mekatronik och inbyggda styrsystem, system- och komponentdesign, samt integrerad produktutveckling. Magnusson tillhör den sistnämnda, och forskar om innovationsledning. Han stormtrivs med att ha kollegor som har kompletterande kompetenser.

– Det var intressant att gå från industriell ekonomi på Chalmers till maskinkonstruktion på KTH. Från industrins perspektiv är institutionens struktur logisk: Vi arbetar dels med att skapa nya produkter och tjänster, dels med att hitta metoder för att leda innovationsarbetet på bästa sätt. Men vi som arbetar här är en blandning av innovationsforskare, ingenjörer och designer. Det har tagit tid att förstå varandra och hitta samarbeten.

Han konstaterar att forskare möter samma typ av utmaningar. Hantverket är i viss mån generiskt, även om infallsvinklarna och metoderna är olika.

– Därför är det uppfriskande att ta del av hur andra gör. Vi innovationsforskare identifierar problem, medan ingenjörerna vill lösa problem. Designer arbetar normbrytande, de provocerar och ser vad reaktionen blir. Det är en udda metod inom mitt fält, som skapar kunskap på helt andra sätt.

Ingenjörskollegorna – eller ”de riktiga teknikerna” som Magnusson kallar dem, ”de som går i overall och vill bygga saker” – forskar bland annat om nya bränslen, cyberfysiska system (till dem räknas autonoma fordon) och hur ytor beter sig. Vad beror till exempel lövhalka på?

– Miljön leder till nya frågor kopplade till innovation. Hur bedriver man innovationsarbete inom olika teknikområden? Vad hindrar oss från att ha självkörande fordon? Jag trivs i den här kontexten, den är oerhört produktiv. Våra studenter kan både tänka teknik och affär, säger Mats Magnusson.

Han är född i Malmö och har på olika orter i Skåne, samt i Göteborg och Rom. Innan Magnusson började plugga jobbade han i industrin.

– Jag gjorde plastpellets på Ericsson i Kungsbacka och tyckte att det här med produktion var spännande. Eftersom jag bodde i närheten av Göteborg, kändes det självklart att läsa på Chalmers.

Valet föll på industriell ekonomi. Men Magnusson tyckte att det var kul att plugga, så han läste brett. Han tog kurser i materialteknik, och så blev det en hel del språk också.

– Jag läste bland annat tyska, italienska, japanska och lingvistik. Än i dag kan jag hanka mig fram på japanska, italienska talar jag flytande.

– I Rom, där jag har en gästprofessur, föreläser jag ofta på italienska. Jag samarbetar också med en rad olika italienska lärosäten, till exempel i Milano, Bologna och Catania. Min fru är dessutom från Italien, så det blir många resor dit, berättar Mats Magnusson.

Han hade egentligen inte planerat att stanna i akademin, men exjobbshandledaren Mats Lundqvist frågade om han var intresserad av att doktorera. Det här var 1994, och arbetsmarknaden var tuff.

– Jag åkte iväg och pluggade i Italien ett tag. När jag kom tillbaka till Sverige sa jag ja till att doktorera. Samma dag kom ett erbjudande om ett bra jobb på SKF. Jag tackade nej till det, och tänkte att jag alltid kan börja jobba där efter disputationen.

Men så blev det inte. Under doktorandtiden insåg Mats Magnusson att den akademiska banan var rätt för honom. På Chalmers fick han både stor frihet och stort ansvar – något som han uppskattar mycket.

– Chalmersåren var spännande. Jag fick vara med och dra igång Entreprenörskolan, CBI och Fenix. Jag fick undervisa, starta executive-utbildningar och forska i innovationsteknik – helt enkelt hugga i där det behövdes. Dessutom fick jag chefserfarenhet. Det var verkligen intensivt och lärorikt.

Doktorsavhandlingen fick titeln Innovation and Efficiency – A Knowledge-Based Approach to Organizing Industrial Firms. Den blev klar år 2000.

– Det tog lite längre tid än fem år att bli färdig, men jag kände ingen press att bli klar snabbt. Jag fick ju göra så mycket annat som var roligt. Avhandlingen är ganska spretig, den är som fyra avhandlingar i en. Men kappan är bra, ler Magnusson.

Även den nuvarande forskningen spretar en del – men det är så han vill ha det.

– Jag gillar när det händer nya saker.

Idéer är ett av hans forskningsområden. Det handlar om hur idéer skapas, men främst om hur företag väljer bland idéerna, och hur de sedan utvecklar dem.

– Många företag lägger för mycket tid på idéskapande. Men vi behöver inte fler idéer! Det är viktigare att vi lär oss utvärdera, omvandla och realisera de idéer vi har. För att göra det krävs policyer och processer.

Mats Magnusson är vice ordförande för Innovationsledarna, en ideell förening som vill professionalisera innovationsledningsområdet. Föreningen har bidragit till att ta fram en vägledande standard för innovationsledningssystem och hur den kan implementeras.

– Projektledning och kvalitetsledning har redan genomgått den professionalisering som nu sker inom innovationsledning. Det är viktigt att vi tar kunskap från forskningen och gör den tillämpad. Många organisationer förlitar sig på konsultmetoder utan vetenskaplig förankring, säger Magnusson.

En vanlig missuppfattning är att innovation inte kan systematiseras. Den bygger på att man inte skiljer på resultat och process, menar han.

– Självklart går det att systematisera innovationsprocessen, säger Magnusson med eftertryck.

Han jämför innovationsprocessen med artisters kreativa skapande, och forskares produktion av ny kunskap. Många konstnärer och akademiker har en systematisk arbetsprocess. Slutresultatet blir något nytt och värdeskapande.

Ett annat av Magnussons forskningsområden är disruptiv innovation, det vill säga innovationer som är så radikala att de förändrar hela marknaden. Inom området ryms så skilda företeelser som den galopperande prisutvecklingen för stridsflygplan, och innovation med knappa resurser i fattiga delar av världen. Det senare kallas frugal innovation och kan ses som en extrem form av disruptiv innovation, enligt Magnusson.

– Disruptiv innovation skapar nya värden för kunder. Digitalkameror är ett bra historiskt exempel.

– I dag handlar disruptiv innovation till stor del om att ta fram hållbara produkter. De kan ha sämre funktion om man bara beaktar traditionella prestandadimensioner, men erbjuder andra värden som successivt förstås och uppskattas av allt fler kundgrupper.

Innovationsekosystem, styrelsens roll för innovation, samt artificiell intelligens (AI) är andra aktuella forskningsintressen för Mats Magnusson.

– AI har klara implikationer för mitt arbete som forskare. Det handlar om att se mönster i datamängder som är så stora att vi människor inte kan hantera dem. Jag tycker att AI är viktigare än mycket annan teknologi. Den ändrar på vad vi kan förstå, och hur vi skapar kunskap och innovation.

När den optiska linsen uppfanns vann mänskligheten nya insikter om både universum och mikrokosmos. På samma sätt kan artificiell intelligens öppna våra ögon för nya världar, anser Magnusson.

– AI genererar en mängd nya frågor. Är det en hajp? Har vi tillräckligt bra data? Hur hanterar vi den personlig integriteten?

– Företag kan skapa värde för kunder på nya sätt, bland annat genom att personifiera produkter. För oss som forskar är det spännande att samarbeta med företag, och experimentera med affärsmodeller och prissättning. AI förändrar hur vi forskar, och jag vill hålla mig à jour med utvecklingen.

Kontakta matsmag@kth.se

Mer av Mats

Opportunities and challenges in the new innovation landscape: Implications for innovation auditing and innovation management. European Management Journal, nr 2, vol 37, 2019 (tillsammans med Johan Frishammar, Andreas Richtnér, Anna Brattström och Jennie Björk).

Reinventing tradition: Exploring the creation of new meaning through innovations involving craft‐based design. Creativity and Innovation Management, nr 1, vol 28, 2019 (tillsammans med Anna Holmquist och Mona Livholts).

The Systems Approach to Innovation Management. Kapitel (tillsammans med Magnus Karlsson) i The Routledge Companion to Innovation Management. Routledge, 2019.

Collaboration Challenges in Digital Service Innovation Projects. International Journal of Automation Technology, nr 4, vol 12, 2018 (tillsammans med Johan Simonsson).

Digital Business Model Innovation: Implications for Offering, Platform, and Organization. Kapitel (tillsammans med Johan Simonsson) i Digital Business Models. Palgrave Macmillan, 2018.

Moderating Ideation in Web-Enabled Ideation Systems. Journal of Product Innovation Management, nr 3, vol 35, 2018 (tillsammans med Michela Beretta och Jennie Björk).

Mer om Mats

Bakgrund Mats Magnusson disputerade på Chalmers år 2000. 2004 gästforskade han på Luiss i Rom, Italien, och i dag är han permanent gästprofessor där. Han har också hunnit med gästforskarsejourer vid Aalborg University, Danmark, och Università degli Studi di Bologna, Italien, och Ritsumeikan University, Japan. Mats har varit föreståndare för stiftelsen Imit, är ordförande i nätverket Cinet och vice ordförande i föreningen Innovationsledarna. 2010 tillträdde han en helt ny professur i produktinnovationsteknik på KTH. Mats är forskarutbildningsansvarig på institutionen för maskinkonstruktion.

Fritid Tycker om att lyfta tungt. I april i år kom Mats på fjärde plats i SM i styrkelyft. Han tränar även tennis och judo. Mats är fascinerad av ödlor, grodor och fiskar och odlar ett antal udda arter av dem i källaren.

Aktuell Mats Magnusson och Amy Loutfi var de första talarna på Estrad:tech, en ny seminarieserie om aktuella teknologier. Premiärseminariet handlade om AI och genomfördes 9 maj, se det på www.esbri.se/webb-tv. Mats laddar nu för Cinets årliga konferens som genomförs i september i Odense, Danmark.———–

1983

DELA