Åsikten: När teknik möter biologi väntar en explosion i innovation

Nästa stora innovationsvåg växer fram i skärningspunkten mellan AI, biologi och ekologisk komplexitet. För Sverige som innovationsland kan det bli början på en helt ny industri. Det menar ”Mr. Foodtech” Johan Jörgensen, entreprenör och investerare, som på senare år arbetat för att accelerera innovation i hela matsystemet.

Vi befinner oss i en liknande brytningstid som när Internet kom, men denna gång handlar det om biologi. Och vi står inför en liknande explosion i innovation och nytänkande. Kanske till och med en större – för nu utmanas vår världsbild på samma sätt som när Kopernikus flyttade universums mitt från Jorden till Solen.

Människan som ekosystem

Verkligheten är nämligen märkligare och mer intressant än det vi föreställt oss. Du är inte en individ. Du är ett ekosystem. En gående, tänkande, kännande gemenskap av biljoner mikroorganismer. De bakterier, virus, svampar och arkéer som utgör ditt mikrobiom har en genetisk rikedom som överstiger det mänskliga genomets cirka tjugotusen gener med en faktor på flera hundra. Dessa organismer är inte bara passagerare. De är lika mycket du som du är. Den sammansatta organism som du och ditt mikrobiom tillsammans utgör beskrivs med begreppet holobiont.

Du är inte en individ. Du är ett ekosystem.

Och denna holobiont är i sin tur beroende av världen omkring sig. När du äter, andas, rör vid växter eller gräver i jorden matar du ditt mikrobiella universum som i gengäld producerar biokemiska signaler, reglerar ditt immunsystem och påverkar humör, motivation, sömn och kognition. En måltid är inte en transaktion mellan en kropp och en bränslekälla. Det är en kommunikation mellan en ekologisk gemenskap och den levande värld den utvecklats för att befolka. Och så här fungerar det överallt, för allt liv. Världen består med andra ord inte av delar – den skapas i de relationer som uppstår mellan delarna, exempelvis när två mikrober möts och skapar något användbart. Det här har vi vetenskapligt börjat förstå först relativt nyligen och de allra flesta är okunniga om detta. Vi vet det nu för att vi har utvecklat de maskiner och den AI som kan se och förstå biologin på ett djupare plan, precis som teleskopet gjorde det möjligt för dåtidens astronomer att förstå hur universum var uppbyggt. 

Komplexiteten är oerhörd och matematiskt omöjlig att förstå i alla sina ständigt interagerande beståndsdelar. Bara i din egen kropp pågår ett ofattbart antal kemiska konversationer varje sekund. Det är därför det är så viktigt att ha en intakt ekologi och en rik biologisk mångfald, för det är genom kommunikationen mellan allt levande som den biokemi skapas som i sin tur informerar ditt mikrobiom och ditt immunsystem så att det fungerar som det är tänkt. Ett fullt fungerande immunsystem är inget du föds med – det uppkommer genom en ständigt pågående dialog med din omgivning.

Förenklade system förlorar biologisk information

Men finns det inte en sådan komplex omgivning, exempelvis när skogar har blivit granplanteringar och vi odlar i gigantiska monokulturer där alla växter ska växa på snörräta rader och dränkas i växtskyddsmedel och gödslas med konstgödsel, produceras inte biokemikalierna. Kalorier, ja, men inte den biokemiska information vi och allt liv behöver för att kunna fungera väl. Regeln är enkel: ju mer komplexitet i naturen, desto större variation i den producerade biokemin. Ju större variation, desto bättre fungerar livet. 

Vi har byggt dagens starkt förenklade system i tron att vi förstår hur naturen och människan fungerar och att vi genom att förenkla, organisera och skala tillför något när vi i själva verket drar ifrån. Se det som en mänskligt skapad variant av skörbjugg, den C-vitaminbrist som innan man förstod orsaken kunde döda upp till hälften av besättningen på långseglatser.

Kostar oss hälsa, produktivitet och resiliens

Traditionella samhällen som lever i nära relation till komplex natur har mikrobiom av väsentligt större mångfald än hos människor som lever i moderna städer och äter industriellt producerad mat. De har också betydligt färre av de immunsystemsrelaterade sjukdomar som som står för en betydande del av våra sjukvårdskostnader. Kopplingen mellan komplex ekologi och mänsklig hälsa är numera fastlagd. Forskningen visar även på en direkt koppling mellan komplex ekologi och mental hälsa. Och mellan komplex ekologi och intelligens. Mellan komplex ekologi och livet självt.

I ekonomiska termer har komplexiteten ett värde på tiotals biljoner dollar per år i förlorade människoliv, sjuk- och hälsovårdskostnader, transfereringar, förlorad produktivitet och förstörd resiliens. I min nya bok, Flat Earth Food: A Copernican Shift in How We Grow, Eat, and Heal kallar jag dem ”komplexitetstjänster” och de kan läggas till de övriga tjänster som naturen ger oss gratis och som sammanräknade motsvarar cirka två gånger global BNP varje år. Ett värde vi hittills inte arbetat med. De som arbetar med att återskapa komplexitet och med att sätta den komplexa människan mitt i den är dock framtidens vinnare. 

Gå framåt med ny kunskap

Innebär detta att vi ska gå bakåt i tiden? Tvärtom – vi ska gå framåt, med all den kunskap vi samlat på oss och med de nya insikter som nu växer fram. Och vi ska göra det med en ny bild av världen.

Att inse att världen inte kan förenklas utan måste förstås som en enorm komplexitet där allt av värde uppkommer i relationen mellan ett oräkneligt antal delar är ungefär lika radikalt som när Kopernikus flyttade universums centrum från Jorden till Solen.

De som återskapar komplexitet är framtidens vinnare.

Som i alla stora skiften handlar det först om att förstå vad det är som händer, erkänna att det händer och sedan kasta sig över de nya innovationsmöjligheter som skiftet gör möjligt. På ett politiskt plan handlar det exempelvis om att den här förståelsen ska in i alla nationella strategier. Genom att integrera ekologisk komplexitet i alla offentliga och urbana miljöer kan vi spara stora pengar inom vård- och transfereringssystemen. Inom näringslivet kan vi öka produktiviteten – ett sämre fungerande immunsystem påverkar vår intelligens och beslutsförmåga, vilket i ett kunskapsföretag kan vara helt avgörande. Att arbeta med komplexitet, hur den ska förstås och integreras blir en helt ny näringslivs- och samhällskategori. 

Sverige har en chans här

Vi måste också utveckla ny teknik och nya metoder som gör att vi kan förstå komplexitet och relationer. Det innebär nya sensorer, nya mätmetoder, nya tjänster som låter oss förstå skiftet och ta del av det värde som vi hittills missat. Ett land som Sverige med sin starka position inom tech och data är synnerligen lämpat att ta position inom detta framväxande område.

Inom AI-området kanske vi kommer att se de största skillnaderna. Om det är så att vi helt har missat hur världen fungerar och att det nu bevisas hur både kostnader och värde uppstår i kontakten mellan människan och den natur vi kommer ifrån så blir det smartaste vi kan göra att förstå den okända intelligens och det kemiska språk som är grunden för allt levande, inte den i sammanhanget ytterst begränsade mänskliga intelligens som vi kan kodifiera i språk.

Sverige kan bli först med att bygga en ny idustri för framtiden.

Min egen åsikt är att stora språkmodeller (LLM:er) är smarta, men att dynamiska världsmodeller som Joint Embedding Predictive Architecture (JEPA) är i det här sammanhanget mycket mer intressanta. Och ska vi ha någon strategi för att bygga framtidens AI så borde den baseras på insikten att livet självt är komplext och att det är där värdet finns. 

Så om Sverige lyckas förena AI, biologi och ekologisk komplexitet kan vi bli först med att bygga en ny industri för framtiden. Vi har förutsättningarna, frågan är om vi gör det eller låter något annat land göra det.