Forskarens 5 råd | Kommuner misslyckas med innovation – ”Så bör ni göra i stället”

Svenska kommuner riskerar att köra fast i gamla hjulspår när de försöker lösa segregation, klimatförändringar och andra stora samhällsutmaningar. Så vad behövs för att kommuner ska lyckas med innovation?

– Anställda på kommuner är vana vid stabilitet, tydliga mål och kvantitativa mått. Men innovationsarbete är osäkert, oförutsägbart och ibland kaotiskt, säger Mattias Berglund, Mälardalens universitet.

Till vardags jobbar han som kommunstrateg, och har de senaste åren doktorerat på halvtid. I sin avhandling har han studerat innovationsförmåga i kommuner – och de spänningar som kan uppstå internt.

– Mellanchefer är extremt viktiga i innovationsarbetet. De driver samarbeten över förvaltningsgränser och för dialog med både medarbetare och invånare. Tyvärr lämnas de ofta ensamma, utan stöd från högsta ledningen.

I kommunen som studerats byggdes en struktur för mellanchefernas samarbete. Men eftersom ledningen inte underhöll ambitionen blev arbetet alltmer avskilt från ordinarie verksamhet.

– Även den högsta ledningen behöver upprätthålla innovativa ambitioner över tid, och aktivt arbeta för att sprida lärdomar till andra delar av organisationen. Annars blir det svårt att bygga innovationsförmåga.

Innovation kräver mod 

Att tänka på nya sätt och leva i ovisshet med en hög grad av osäkerhet är en mycket stor utmaning för kommuner. Mattias Berglund menar att det är mänskligt att vilja ha raka svar, men att det går stick i stäv med innovationsarbete. 

– Det krävs stort mod av kommuner som vill öka sin innovationsförmåga. Man måste acceptera osäkerheten i stället för att försöka reducera den till en enkel lösning.

När kommunen som studerats testade nya former av invånardialoger, som visade sig vara framgångsrika, visste mellancheferna inte hur de skulle gå vidare. 

– En chef sa:”Vi har väl inget annat val än att fortsätta, för vi kan ju inte glömma det vi har lärt oss.” Det är ett exempel på att modet att fortsätta i osäkerhet kan vara avgörande.

Spänningar som skapas

Formella beslut, rutiner, uppfattningar och beteenden existerar parallellt i kommuner – och skapar spänningar som inte kan lösas en gång för alla. Problemet är ofta att spänningar sällan är något man pratar om – vilket lätt kan leda till frustration. 

– Ett exempel är när chefer levererar nyckeltal fast de själva inte tycker att det ger något värde i att beskriva den egna verksamhetens resultat. De ville hellre berätta berättelser om hur deras arbete påverkat invånare. Men eftersom ingen efterfrågade detta fortsatte de att presentera siffror, berättar Mattias Berglund.

– Resultatet blir att organisationen förstärker ett system den samtidigt upplever som otillräckligt.

Oklarheter kring vad innovation är

En stor utmaning är att olika aktörer inom kommunen har helt olika definitioner av innovation. För vissa betyder det radikala förändringar, för andra små vardagsförbättringar.

– Ingen har fel, men ingen har heller rätt. Utan en gemensam förståelse blir det svårt att jobba ihop. 

– En förvaltning kan känna ångest över att behöva komma på något banbrytande, medan en annan nöjer sig med små steg. Då talar man förbi varandra och riskerar att ha olika krav och förväntningar, vilken skadar innovativa ambitioner, förklarar Mattias Berglund.

Politikerna måste med

Ett annat tydligt resultat från forskningen är att förtroendevalda ofta hålls utanför innovationsarbetet, trots att deras roll är avgörande.

– Att säga ”Vi har stärkt den interna samverkan” kan vara det viktigaste en kommun gjort för att motverka gängkriminalitet, till exempel. För väljare är det dock ett svagt svar jämfört med att säga ”Vi har anställt 20 personer”. 

– Politiker behöver involveras och få verktyg för att förstå värdet av innovation och sin egen roll att främja det, säger Mattias.

Fragmentering är en realitet

Han poängterar att kommuner inte är enhetliga organisationer. De består i stället av många förvaltningar och logiker som ibland drar åt olika håll.

– Det går inte att säga att ”Den här kommunen har en innovationsförmåga”. Fragmentering och målkonflikter är en del av systemet. Först när man accepterar det kan det innovativa arbetet börja, säger Mattias Berglund.

Kontakta mattias.berglund@mdu.se

Mer om avhandlingen
Mattias Berglund disputerar 17 oktober vid Mälardalens universitet med avhandlingen Support for innovation – Balancing the paradox of innovation and democracy in municipalities.