Tre röster om den kommande forsknings- och innovationspropositionen 2024

I slutet av 2024 presenteras den forsknings- och innovationsproposition som ska ligga till grund för regeringens politik inom forskning, innovation och högre utbildning kommande fyra år. Enligt regeringen kommer den att innebära den största ökningen av resurser till forskning och innovation någonsin. Men någon ny innovationsmyndighet, som Fofin-utredningen föreslog, lär det inte bli. Så, satsas det på rätt saker? Esbri frågar tre experter på området.

”Om basanslaget ökar i förhållande till externa medel kan vi som lärosäte utveckla forskningsområden som passar våra unika styrkor, och göra långsiktiga prioriteringar.”
Det säger Birgitta Bergvall-Kåreborn har jobbat inom akademin hela sin karriär och är idag rektor vid Luleå tekniska universitet. Läs hela intervjun.

”Det finns starka röster som menar att det är den rena fria och excellenta forskningen som leder samhället framåt. Tyvärr speglar det inte kunskaperna kring hur forskning kommer till nytta i samhället.”
Det säger Eugenia Perez Vico, docent i innovationsvetenskap vid Högskolan i Halmstad och expert på forskningspolitik. Läs hela intervjun.

”Jag hade velat se tvärsektionella lösningar där forskningsfinansiärer, privata och offentliga sektorn, lärosäten samt det civila samhället hade gått samman och skapat långsiktiga gemensamma åtaganden över tid.”
Det säger Mats Benner, sociolog och professor i forskningspolitik vid Lunds universitet. Läs intervjun.

Läs intervjun med ansvarig minister – utbildningsminister Johan Pehrson (L).
Läs debattinlägg av utredarna för Forskningsfinansieringsutredningen