Röster om kommande forsknings- och innovationsproposition 2024: EUGENIA PEREZ VICO – ”Världen blir inte nödvändigtvis bättre av mer excellens”

Eugenia Perez Vico är docent i innovationsvetenskap vid Högskolan i Halmstad och expert på forskningspolitik. Hon studerar forskningens och forskares roll i samhällsomställningar, något hon även jobbat med konkret på flera myndigheter – däribland innovationsmyndigheten Vinnova.

Vilka är dina förhoppningar på propositionen?

– Jag hoppas att man beaktar olika typer av forskning och forskarroller samt att man skapar förutsättningar för att de kan fungera som en helhet för att kunskap som vi producerar inom akademin ska komma samhället till nytta på bred front. Det betyder inte att all forskning ska ha direkt samhällsrelevans. Men på det ensidiga sätt som regeringen kommunicerar kring excellens – att det är högt citerade forskningsartiklar som är av värde – är ett steg tillbaka till en väldigt förenklad bild av hur forskningen fungerar i samhället.

Hur då menar du?

– Det finns inget inneboende värde i excellens. Bara för att vi har excellens blir inte världen bättre. Vi vet att det är en lång och snårig väg från det att vi har ny kunskap till att den används i praktiken. Visst behöver vi forskning av hög kvalitet för samhällsnytta, men det är svårt att förutse vilken forskning som blir relevant, då detta förändras med samhällets behov över tid. Men för att få forskning ut i samhället krävs mycket stöd från och samverkan med olika kunskaps- och samverkansaktörer, och även engagemang och reflektion från forskare själva. Det är oerhört viktigt att detta vägs in i forsknings- och innovationspropositionen.

Vad behövs för utvecklingen av innovation och entreprenörskap i Sverige?

– Dels det här jag har pratat om, nätverken och uppkopplingen mellan olika typer av forskare och samhället. Att tro att det per automatik ska komma ut en massa innovationer som skapar tillväxt, bara genom att samhället satsar på excellens inom naturvetenskap och teknisk forskning, är feltänkt. För liksom excellens finns det inget egenvärde med innovation och entreprenörskap. Det är inte alltid något gott, snarare en av många anledningar till den klimatkris vi står mitt uppe i.

– Både innovation och entreprenörskap ska vara ett medel snarare än mål. Vi måste främja kvalitativ innovation och kvalitativt entreprenörskap som leder till bredare samhällsvärden, och då kan vi inte bara satsa på naturvetenskap och teknik.

– För att vi inte ska låsa in oss själva i ytterligare resursberoende med nya innovationer, behövs det reflektion och guidande mekanismer kring innovation och entreprenörskap. Och detta hittar vi inom samhällsvetenskap och humaniora – därför behöver samhället också satsa stort på dessa discipliner. 

Det låter självklart det du säger, så det är svårt att tro att beslutsfattare inte skulle tänka så?

– Det finns starka röster som menar att det är den rena fria och excellenta forskningen som leder samhället framåt. Och det perspektivet ser tyvärr ut att genomsyra den kommande forsknings- och innovationspropositionen på ett obalanserat sätt. Tyvärr speglar det inte de senaste decenniernas kunskapsutveckling kring hur forskning kommer till nytta i samhället. 

Kontakta eugenia.perez@hh.se

Läs fler röster om forsknings- och innovationspropositionen:
Birgitta Bergvall-Kåreborn, rektor vid Luleå tekniska universitet

Mats Benner, professor i forskningspolitik vid Lunds universitet

Läs intervju med utbildningsminister Johan Pehrson