Hallå där! Katarina Bjelke – ny generaldirektör för Vetenskapsrådet

1997 disputerade hon i neurovetenskap, sitter i dag som ordförande i Rymdstyrelsen och har precis lämnat jobbet som universitetsdirektör på Karolinska Institutet. Den 15 september tillträdde Katarina Bjelke som ny generaldirektör för Vetenskapsrådet. En myndighet som delade ut åtta miljarder kronor till forskning förra året.

Grattis till nya tjänsten! Hur känns det när du vaknar på morgnarna nu och ska gå till nya jobbet?

– Det känns väldigt roligt och stimulerande. Och betydelsefullt! Vetenskapsrådet är en otroligt viktig myndighet för forskarsamhället och samhället i stort.

Men tanke på klimatet som vi lever i idag med stor osäkerhet i vår omvärld – vilken typ av forskning ser du att Vetenskapsrådet har skyldighet att satsa på?

– Vi ska finansiera forskning av högsta kvalitet inom alla discipliner, det är då vi kan göra skillnad och lösa samhällsutmaningar på sikt. Vår forskning är forskarinitierad vilket är centralt för att den ska träffa rätt och ligga steget före det som händer i omvärlden.

Vilken roll spelar innovation för samhället och vilka satsningar gör Vetenskapsrådet för att främja innovationsutveckling?

– Innovationer spelar en stor roll för samhället. Covidvaccinet hade forskarna aldrig kunna ta fram så snabbt om den grundläggande forskningen på området inte pågått under lång tid innan pandemiutbrottet.

– Vi vet inte vad som kommer att bli användbara kunskaper på sikt. Därför är det angeläget att vi har ett finansieringssystem som har en bredd och sträcker sig från grundläggande forskning till tillämpad och som även kan hantera att stimulera nyttiggörande och innovation.

Hur viktigt är det med forskningskommunikation för nyttiggörandet av forskning? Och vilken prioritering har det i Vetenskapsrådet arbete?

– Förstås jätteviktigt och är en prioriterad fråga för Vetenskapsrådet. Den breda allmänheten måste kunna ta del av ny kunskap på ett lättsmält sätt. Och når inte forskningen ut i samhället och sprider kunskap så har vi misslyckats.

– Forskningskommunikation kan också möjliggöra samarbeten mellan olika sektorer och på så vis bli till nytta i samhället. Det har även betydelse när forskare söker finansiering. Man ska kunna visa på vilket sätt man ska vidareförmedla sin forskning.

– Vetenskapsrådet kan utvecklas ännu mer på det här området. Just nu arbetar vi med en bredare plattform där flera aktörer jobbar gemensamt för att visa upp nationen Sverige och vilken forskning som pågår här.

Vilka utmaningar står forskningen inför?

– I det breda perspektivet hänger det ihop med det geopolitiska läget förstås. Det är en utmaning. Andra frågor för sektorn är rekrytering och attraktiva karriärvägar. Men även finansiering generellt, och speciellt av forskningsinfrastruktur. Det är viktigt att Sverige hänger med i utvecklingen så att forskarna kan använda den bästa och mest relevanta forsknings-infrastrukturen, och man samarbetar här mer och mer inom EU och internationellt.

På vilket sätt ska du se till att Sverige fortsätter håller en hög forskningskvalitet?

– En sak som Vetenskapsrådet kan göra är att fortsätta vara en god forskningspolitisk rådgivare till regeringen. Det kan vi vara genom en god omvärldsbevakning och ett gott omvärldsengagemang. Sen är det långsiktigt viktigt att värna den fria forskningen och fortsatt finansiera forskning av hög kvalitet förstås.

Det är fredag i dag när vi pratas vid. Vad ska du göra i helgen?

– I morgon ska jag gå på konsert på Musikaliska akademin. Det ska bli skönt att få koppla av till jazz och klassisk musik.