”Innovation är en existentiell fråga för samhället”

Åse
Karlén
DELA
-

Hur innovativ är egentligen svensk innovationspolitik? Bör den förändras – och på vilket sätt? Hur påverkar det Sveriges innovationsförmåga? Under ett webbinarium 12 januari diskuterades de stora frågorna.

Estradåret 2021 brakade igång med besked: Vi hade över 250 anmälda till webbinariet ”Är det tillräckligt med innovation i innovationspolitiken?”. På talarlistan fanns experter från olika sfärer. Maureen McKelvey, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, och Sverker Sörlin, KTH, stod för forskarperspektiven. I diskussionen deltog också riksdagsledamöterna Åsa Eriksson (S) och Lars Hjälmered (M), samt Darja Isaksson, Vinnova, och Pia Sandvik, Rise.

Forskarna inledde med att introducera till temat innovation och innovationspolitik.

– Det finns tre typer av innovationspolitik: utmaningsdriven, uppfinningsdriven och innovationssystemsdriven. De hänger ihop med olika logiker för vad det offentliga kan göra, sa Maureen McKelvey som är professor i industriell ekonomi.

Den utmaningsdrivna innnovationspolitiken har funnits länge, men fick ett uppsving inom EU på 2010-talet. Genom att utgå från utmaningar inom exempelvis militären eller jordbruket ska radikala innovationer utvecklas till gagn för samhället.

– Ett bra exempel är den svenska forsknings- och innovationspropositionen som kom i december. I den betonas samhällsutmaningar som miljö och hälsa.

Sveriges innovationspolitik blandar de tre olika politiktyperna, i dagsläget med övervikt åt den utmaningsdrivna. Tidigare har tonvikten ibland legat på uppfinningsdriven politik, som utgår från innovationerna och deras spridning i samhället, och ibland på innovationssystemsdriven politik. Den sistnämnda var exempelvis i fokus då Vinnova, Sveriges innovationsmyndighet, bildades i början av 2000-talet.

– Det finns en risk att vi i Sverige nu blir för inriktade på en utmaningsdriven innovationspolitik. Ibland glömmer politiker bort att forskare påverkar samhället på många olika sätt. Vi behöver ha god utbildningskvalitet, excellent forskning och kunskapsintensivt entreprenörskap, sa Maureen McKelvey.

Innovationsbegreppet har gjort karriär

Till professor Sverker Sörlins forskningsintressen hör vetenskapshistoria, forskningspolitik och innovationssystem. I sitt anförande redogjorde han för innovationsbegreppets evolution och utbredning.

– Innovation är ett väldigt framgångsrikt begrepp. I dag använder vi det till höger och vänster, och i proppen nämns det nog på varje sida. Begreppet har gjort stor karriär, konstaterade Sörlin.

Innovationsbegreppets huvudsakliga klättring på karriärstegen har skett de senaste 30 åren. Från en snäv förståelse av innovation som ny teknik inom näringslivet – och konkurrensfördelar som nationer fajtas om – har begreppet vidgats till att innefatta alla möjliga områden.

– Under sekelskiftet hade vi en och annan fnurra på tråden. Inte som dagens pandemikris, men vi började prata mer om klimatfrågor och andra djupgående problem som inte bara berör enskilda företag eller länder.

– I förlängningen påverkades vår innovationsförståelse, vi fick en ny typ av innovationsdriven samhällsomvandling, sa Sverker Sörlin.

Att bara skapa mer innovation är inte längre tillräckligt för framgång. Innovationen måste också ha en riktning, en transformationsagenda. Och expansionen av begreppet fortsätter: Innovation behövs inom fattigdomsbekämpning, miljö, hälsa, kultur, arbetsliv….

– Om man läser den senaste forsknings- och innovationspropositionen med de glasögonen finner man att innovationsbegreppet har börjat förena sig med forskningspolitikens alla områden. Det innebär att fler och fler röster är med och definierar begreppet, och påverkar de investeringar som ska göras och infrastrukturer som ska byggas. På ett sätt kan man därför säga att det blir svårare och svårare att göra innovationspolitik, sa Sörlin.

Byråkrati hindrar innovation

Under webbinariet luftades en del farhågor kring svensk innovationskraft: Byråkrati och regelverk som gör processer onödigt långsamma. Bristande mångfald, experimentlusta och agilitet. Silotänkande och regionala inlåsningar. Talarna konstaterade att det finns en risk att vi blir omsprungna i den hårdnande globala konkurrensen.

– Vi behöver förbättra de generella villkoren som påverkar innovationskraften, till exempel regelverk, bostadsmarknad, och möjlighet att rekrytera talanger. Om vi fastnar i byråkrati kring självkörande fordon kan det hindra innovation. Och jag är oroad över att Sverige redan ligger efter när det gäller 5G. Utvecklingen sker på andra håll i världen, sa Lars Hjälmered (M) som är ordförande i riksdagens näringsutskott.

Men samtidigt var talarna också systempositiva. Sverige rankas högt i internationella innovationsmätningar, och det finns en stabil grund att bygga på.

På samma sätt som en entreprenör agerar på möjligheter i en viss kontext, och oftast med hjälp av sitt nätverk, är även innovationspolitiken inbäddat i ett större sammanhang. Det finns inga enskilda åtgärder eller knappar att trycka på som löser alla problem. Det gäller snarare att bygga ett innovativt ekosystem där alla aktörer kommer till sin rätt, och kan samverka för att hitta lösningar.

– Jag tror att det handlar mycket om kultur och ledarskap. Politiken ska ha örat mot marken, vara tydlig och peka ut riktningar – men framför allt möjliggöra för innovation. Det är viktigare än att politiken i sig är innovativ, sa Åsa Eriksson (S) som är ledamot i riksdagens näringsutskott.

Får vi misslyckas?

Pia Sandvik, vd för det statliga forskningsinstitutet Rise, betonade att ekosystemet för innovation hänger ihop med hur samhället är uppbyggt. Finns det en vilja att dela med sig av kunskap? Vågar vi prova något nytt, eller är vi rädda för att misslyckas?

– Vi behöver jobba med djup kunskap, nyfikenhetsforskning, bra och kreativ utbildning, och livslångt lärande. Och vi måste ha ett näringsliv som har förmåga att investera i forskning och utveckling. Innovation kräver innovativa aktörer, sa Sandvik.

Sverker Sörlin liknade aktörerna i innovationssystem vid musiker i en orkester.

– Ett bra innovationssystem gör det möjligt för olika typer av aktörer att komma fram. Det är viktigt med mångfald och lagom stora sektioner i orkestern. Vi kan inte ha bara stråkar, eller en brölande bastuba, sa han.

Vinnovas generaldirektör Darja Isaksson underströk vikten av att Sverige fortsätter investera i forskning och innovation. Inte minst inom digitaliseringsområdet där länder som USA, Kina och Israel är starka.

– Det är hög tid att vi erkänner att innovation inte är en sport som kan bedrivas för sig. Det har inte minst pandemin visat. Innovation är en existentiell fråga för samhället, sa Darja Isaksson.

– Vi är alla en del av innovationssystemet, och behöver vara med och utveckla verktygslådan. Jag hoppas att vi vågar utmana våra invanda hjulspår, fortsatte hon.

Se hela webbinariet i repris på vår webb-tv-sida.

MER LÄSNING

Vill du läsa mer om svensk innovationspolitik? Under hösten 2020 presenterades utredningen Innovation som drivkraft – från forskning till nytta (SOU 2020:59) och forsknings- och innovationspropositionen Forskning, frihet, framtid – kunskap och innovation för Sverige. Vi rapporterade både om utredningen och propositionen.

Under webbinariet nämndes också:
– rapporten Försök!, utgiven av Komet, Kommittén för teknologisk och etisk innovation (2020:23)
– artikeln The evolution of knowledge-intensive innovation ecosystems: Co-evolving entrepreneurial activity and innovation policy in the West Swedish Maritime System (Industry and Innovation, 2020)
– artikeln Co-existing Notions of Research Quality: A Framework to Study Context-specific Understandings of Good Research (Minerva, 2020)———–

2130

DELA