Så har digitaliseringen utmanat tidningsbranschen

För tidningsbranschen har digitaliseringen inneburit en mängd möjligheter att nå ut till fler läsare. Men det är inte enkelt att hitta en affärsmodell som kan överleva i en föränderlig värld.

Traditionellt har tidningsbranschens affärsmodeller varit stabila och framgångsrika. Sektorn har tidigare påverkats av tekniska innovationer, men digitaliseringen är den innovation som har varit mest omtumlande för branschen. Den har påverkat själva kärnan i verksamheterna – som produktion, distribution och konsumtion av innehåll. Man har mer eller mindre tvingats att förändra sina affärsmodeller. Erdelina Kurti, Linnéuniversitetet, har studerat hur en svensk lokaltidning har jobbat med affärsmodellsinnovation i den digitala eran.

– Digitaliseringen har påverkat affärsmodellen på djupet. Organisationen har behållit papperstidningen för att läsarna efterfrågar den, samtidigt som de har behövt bli digitala. Det skapar en komplexitet när affärsmodellen integrerar två logiker, print och digitalt.

De två arbetssätten skiljer sig stort i hur innehåll är skapat och distribuerat, och kräver olika aktiviteter. I det ena fallet är det deadline på nyhetsartiklar på kvällen och det är brevbäraren som levererar nyheterna till läsaren. I det andra fallet är det deadline dygnet runt och läsarna nås av tidningsorganisationens nyheter via den egna hemsidan och Facebook.

– När print och digitalt är nära sammankopplat i affärsmodellen skapar det spänningar. Printverksamheten får intäkter från annonsörer, medan aktivitet på webben inte alltid drar in pengar. Hur ska vi få betalt för våra nyheter som publiceras i sociala medier? Digitaliseringen har utmanat det som tidigare tagits för givet i branschen, säger Erdelina Kurti.

Tidningsorganisationen hon har studerat har från början haft en klar strategi i hur de ska jobba med affärsmodellsinnovation. Från att främst ha skrivit nyhetsartiklar till papperstidningen och sysslat med annonsförsäljning, jobbar de i dag också med hemsida, nyhetsapp, nyhetsbrev, sociala medier, rörlig bild och kanaler för digital reklam.

– De anställda utbildades och man testade sig fram kring vad som funkade.

Samarbeten nödvändigt
Digitaliseringen har skapat helt nya former av värdeskapande. Samtidigt brottas branschen med hur den ska överleva i en tid när människor är mer villiga att betala för underhållning än för journalistik.

– För många räcker det med att läsa nyheter på Facebook. Lokaltidningar behöver hänga med i utvecklingen, som är i ständig förändring. Personal måste utbildas kontinuerligt och man behöver hitta affärsmodeller som integrerar de två logikerna, print och digitalt.

Lokaltidningar behöver papperstidningen för att få intäkter och måste jobba digitalt för att vara relevanta. Samtidigt minskar annonsintäkterna till lokaltidningar och det digitala arbetet kräver investeringar.

– Annonsering är det som bekostar utgifterna på printsidan, men nu minskar de intäkterna. Den digitala sidan drar in lite pengar men inte tillräckligt för att täcka förluster på printsidan. Och för att täcka kostnader på den digitala sidan tas det från print-kassan. Det är en stor utmaning för lokaltidningarna, säger Erdelina Kurti.

För att vara lönsam i längden tror Kurti att organisationerna behöva samarbeta mer med aktörer utanför organisationen.

– De har nog inget val. Alternativet är att höja priset för sin journalistik, och det tror jag blir väldigt svårt när människor redan i dag inte är benägna att betala så mycket för journalistik, säger Erdelina Kurti.

Erdelina Kurtis avhandling Institutional Tensions and Complexity in the Digital Innovation of Incumbent Business Models går att läsa som pdf.

Hon disputerar vid Linnéuniversitetet 20 november klockan 13.30. Följ disputationen live via Zoom, länken läggs ut här cirka två timmar innan disputationen.

Kontakta
erdelina.kurti@lnu.se———