Hållbar produktion kräver innovation och förnyelse

Emilie
Eliasson Hovmöller
DELA
Lisa Larsson och hennes forskarkollegor vill tillgängliggöra forskningsresultaten om hur företag kan bli bättre på produktionsinnovation. ”Vi planerar workshops och någon form av handbok”, säger Lisa Larsson. Foto: Johan Larsson.

En kortare version av denna text publicerades även i Entré nr 2, 2020:

I framtiden räcker det inte att optimera och effektivisera produktionen – det kommer att krävas förnyelse och innovation. Inte minst ur ett hållbarhetsperspektiv.

Genom att kombinera förbättring av det existerande med förnyelse kan företag åstadkomma hållbar utveckling av produktion och produkter över tid. Det visar Lisa Larsson i avhandlingen A Conceptual Framework for Production Innovation som har lagts fram vid Luleå tekniska universitet. Hon vill med sin forskning skapa kunskap om hur vi kan arbeta med förnyelse i produktion – något som många företag inte är så bekväma med, menar hon.

– Hela lean-rörelsen har haft kontinuerlig förbättring i fokus med en strävan att uppnå stabilitet, helst utan onödigt risktagande. Börjar man då tala förnyelse kan det skapa rädsla för att tidigare arbetssätt och processer omkullkastas. Så behöver det inte alls vara. Tvärtom, stabila processer i basen ger större utrymme att lyckas med innovation, säger Lisa Larsson.

Rädslan kan vara en förklaring till varför vissa företag har svårt att hantera förbättrings- och förnyelseprocesser samtidigt.

– Här kan småföretag ha ett försprång. Det lilla företaget kombinerar ofta flexibilitet med lyhördhet för kundens förändrade krav och måste vara bra på att fånga tillfällen i flykten. Det kan jämföras med stora etablerade produktionsorganisationer, som länge har strävat efter att få bort ”störningar” – och kanske inte längre är lika bra på att se möjligheter till förnyande produktionsinnovation.

Produktionsinnovation kan initieras från behov av att hitta sätt att producera en produktidé, eller behov av att producera på nya sätt som sedan kan användas i ny produktdesign. Länken mellan produktionsförmåga och produktdesign är en central del av det ramverk som Lisa Larsson presenterar i avhandlingen.

Ramverket består av fyra områden som är viktiga för att företag ska lyckas med förnyelse i produktion: Gör produktionsinnovation till en strategisk fråga, hantera det okända i produktionsinnovation, ha en flexibel och innovativ produktionsprocess, och implementera systemiska förändringar.

Allt detta kan låta enkelt, men det finns utmaningar. Lisa Larsson nämner bland annat att det kan kännas obekvämt att satsa på något som inte är så tydligt och greppbart. Det fordrar en organisation och kultur som kan bejaka det oväntade och oförutsägbara.

– Företag arbetar ofta hårt med att reducera avvikelser och minimera risker. Det är bra, men de måste också ge utrymme för att utmana det befintliga, experimentera och hitta helt nya sätt att göra saker på. Ett innovationsbejakande arbetssätt kan ge stora vinster på längre sikt, inte minst för personalen. De får en mer kreativ arbetsmiljö som främjar både förbättrings- och förnyelseinitiativ.

Nya lösningar medför också större förändringar i produktionen.

– Produktionssystemen har ofta många aktörer inblandade, exempelvis i form av olika leverantörer av utrustning som påverkas av förändringarna men som också kan ha stort inflytande över möjligheterna att föra in nya lösningar, säger Lisa Larsson.

Det kan vara svårt att hitta en ”one size fits all”-lösning för hur man ska arbeta med förnyelse, på grund av dess utforskande natur.

– När resan påbörjas vet man inte riktigt hur den kommer se ut längre fram. Det krävs därför flexibilitet under processens gång samt öppenhet och mottaglighet, det som inom innovationsforskningen brukar kallas absorptive capacity, säger Lisa Larsson.

Avhandlingen baseras på fallstudier där ett flertal företags utvecklingsprojekt ingår. Larsson har studerat olika innovativa produktionslösningar, vilka processer de har följt, och vilka hinder de har stött på längs vägen. Hon har i sin avhandling inte gjort skillnad på stora och små företag, utan menar att det framtagna ramverket går att tillämpa oavsett verksamhetens storlek.

– Jag tror att mindre företag har stor nytta av sin flexibilitet, utforskande och kreativa natur och gedigna kompetens när de ska skapa ny produktionsförmåga genom förnyelse. Jag skulle vilja rekommendera småföretagare att ta fasta på dessa egenskaper i stället för att snegla på storföretagens förbättringsmodeller. De får inte glömma bort och tappa de förmågor de har i jakten på att optimera och standardisera sin verksamhet, säger Lisa Larsson.

Förhoppningen är att ramverket även ska bidra till en mer hållbar produktion.

– Vi måste våga störa befintliga sätt att producera för att få hållbarhet. Det räcker inte att finslipa det vi har i dag. Företag måste tänka om och tänka nytt. En inte alltför djärv gissning är också att företag som är bra på produktionsinnovation har bättre motståndskraft när det gäller radikala förändringar i närmiljön eller i vår omvärld, som till exempel nu under coronapandemin.

Samhället, i form av policymakare och andra som jobbar för att stötta entreprenörer i Sverige, kan även underlätta förnyelse i produktionsinnovation genom att skapa nätverk och plattformar där företag kan utbyta kunskaper och erfarenheter.

– Produktionsinnovation bygger på kunskapsutveckling och småföretag har inte alltid de resurserna internt. Det gör dem mer beroende av nätverk och plattformar för kunskapsutbyte, säger Lisa Larsson.

Kontakta lisa.larsson@ltu.se

4 faktorer för förnyelse

1. Gör produktionsinnovation till en strategisk fråga. Sätt en organisation och struktur som stöttar förnyelseprocessen i produktionen, inte bara de ständiga förbättringarna.
2. Hantera det okända och obekanta i produktionsinnovation. Fokusera på både kort- och långsiktiga vinster samt uppmuntra större öppenhet och tillåtelse att misslyckas.
3. Ha en anpassningsbar, flexibel och innovativ produktionsprocess. Se till att ha processer som är situationsanpassade och som stöttar förnyelse.
4. Hantera implementering av systemiska förändringar. Det behövs en insikt om hur ekosystemet kring produktionen kan komma att påverkas. Därefter bör företaget hitta lämpliga strategier att hantera detta, såsom stegvis implementering, planering eller involvering av kunder och leverantörer under processen.

Olika vägar till produktionsinnovation

Effektivisering, eller ”exploaterande produktionsinnovation”, innebär att öka företags produktionsförmåga genom att förbättra arbetssätt, utifrån befintlig kunskap. Förnyelse, eller ”explorativ produktionsinnovation”, handlar i stället om att skapa ny produktionsförmåga och generera helt ny kunskap.———–

841

DELA