Grön innovation får jordbruket att blomstra

Följande text publicerades även under vinjetten ”Esbrinytt” i Entré nr 4, 2019:

När samhället ska bli klimatneutralt påverkas våra matvanor, vi ska producera energi på nya sätt och byta till biobaserade plaster. I navet för allt detta står lantbruket. På Estrad 24 oktober delade forskare och praktiker med sig av sina erfarenheter om svensk agtech.

– Just nu sker en revolution. Det bubblar i lantbruksbranschen. Folk tror att den är trög, men lantbruket ligger före, sa Per Frankelius.

Han var huvudtalare på Estradföreläsningen med rubriken ”Agtech – kan Sverige ta täten?” Frankelius är innovationsforskare på Linköpings universitet, och processledare för Vinnväxtinitiativet Agtech 2030.

Han menade att föreläsningens titel var felformulerad, eftersom Sverige sedan länge är ett pionjärland inom utvecklingen av jordbruksteknik. Föreläsningen kom också att till stor del handla om teknikutveckling.

Per Frankelius inledde sitt anförande med en historisk tillbakablick. Han exemplifierade bland annat med Chalmers eltraktor från 1959, en föregångare till dagens elektrifierade fordon. Han berättade också att produktivitetsökningen inom jordbruket har varit snabbare än inom någon annan näringsgren under 1900-talet. Men i dag står lantbruket inför helt nya utmaningar som ändrade matvanor, växande befolkning, miljökrav och klimatförändringar.

– Det handlar om enorma mängder livsmedel som ska fram, samtidigt som klimatförändringar medför att den odlingsbara marken minskar med 5 procent per hundra år i USA och Europa, sa han.

Frankelius menar att det finns olika sätt att jobba med utveckling; evolution, imitation och innovation. Det första innebär att göra ständiga förbättringar av befintliga produkter. Imitation innebär att man tillgodogör sig idéer utifrån och anammar best practice. Den tredje utvecklingsvägen är innovation.

– Du kan göra hur många förbättringar du vill, men du kan aldrig skapa en ångdriven växelplog genom att förbättra en oxdragen kärra. Innovation kräver nytänkande. Samtidigt kan du ha världens bästa uppfinning utan att få respons från kunden.

Ny teknik måste uppfylla ett verkligt behov. För att en uppfinning ska vara en innovation, bör den ha originalitet, men också vinna insteg på marknaden. En förutsättning för det senare är marknadsföring, som också bör betraktas som en del av innovationen, enligt Per Frankelius.

– Det gäller att lära känna sina kunder och använda sig av dem redan i produktutvecklingen, men också att marknadsföra sin produkt på mässor, i fackpress och på andra sätt.

I Sverige och världen tas nu många stora initiativ inom agtechområdet. Några svenska satsningar som nämndes under föreläsningen är Agtech 2030, Testbädd digitaliserat jordbruk, Vreta kluster och Agroväst.

Frankelius diskuterade många intressanta teknikområden, exempelvis robotisering, höghastighetsförädling, nya metoder för bevattning och avvattning, AI, ultragrund bearbetning och utvecklingen av bioekonomin där plast och gummi ersätts med fossilfria motsvarigheter.

En spännande tillämpning är sensorer med kameror. Monterade på sprutramper kan de avgöra vad som är ogräs, och bespruta enskilda plantor med vattenånga eller olja i stället för växtskyddsmedel. Samma teknik kommer sannolikt att kunna användas i andra syften, till exempel vid gödsling. Det skulle kunna spara stora mängder fosfor.

Vad är det då som talar för Sverige som en ledande agtechnation? Föreläsaren och paneldeltagarna lyfte fram några olika fördelar.

– Vi har många klimatzoner i Sverige, och frekventa väderomslag. Dessutom är svenska lantbrukare tekniktillvända. De investerar mer i teknik än lantbrukare i andra länder, sa Per Frankelius.

Sammantaget gör det Sverige till en intressant arena för att ta fram och testa nya produkter, anser han.

– I Sverige är vi vana vid att jobba sektorsövergripande mellan olika aktörer. Det tror jag är en styrka som vi kan använda för att utveckla jordbruket, sa Jonas Engström, som medverkade i den efterföljande paneldiskussionen.

Han är forskare på Rise och projektledare för Testbädd digitaliserat jordbruk. I projektet utvecklas en fysisk plats som ska fungera som en arena för samarbeten. Många aktörer med förankring i jordbruk såväl som näringsliv, myndigheter, samt SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, ingår.

– Testbädden har ett antal åkrar där vi samlar in data. Vi placerar ut så många sensorer som vi kan, och sedan handlar det om att analysera och använda informationen som beslutsstöd, sa Engström.

Till sommaren 2020 hoppas han att stora delar av anläggningen ska brukas med autonoma maskiner.

– För mig är det särskilt viktigt med datainfrastruktur. Vi vill gärna bygga upp en standardisering kring data för Sverige – eller resten av världen, om vi lyckas med det.

En utmaning är att olika parter inte pratar samma språk, menade Karola Reuterström. Hon är lantbrukare på Stora Lövhulta gård och medverkade också i panelen.

– För ett par generationer sedan hade alla en koppling till landsbygden. Det fanns en baskunskap. Men nu sitter makten i Stockholm och det kan bli fel beslut ur konkurrenssynpunkt. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att varje satsad krona i de gröna näringarna stannar i landet – vi kan inte åka till Kina och producera, sa Reuterström.

Panelen diskuterade också lantbrukets lönsamhet och kompetensförsörjning. Det är avgörande frågor för att nya innovationer ska vinna insteg och leda till verklig förändring.

Jonas Engström konstaterade att en viktig bieffekt av den tekniska utvecklingen i branschen är att öka attraktiviteten i relaterade yrken.

– Branschen är inte gammal och mossig, utan högt specialiserad och framåt, sa han.

Carolina Axelsson, projektledare för mässan Elmia Lantbruk 2020, var den tredje paneldeltagaren. Hon slog fast att arbetsuppgifterna på ett lantbruk kommer se annorlunda ut i framtiden.

– Vi tar emot gymnasielever och försöker göra dem medvetna om hur attraktivt det kan vara att arbeta i lantbruket. Vi bjuder in företag som får berätta vilka möjligheter som finns i branschen, och har karriärmingel för SLU-studenter, sa Axelsson.

– Hur vi pratar om lantbruket spelar också roll. Nu diskuterar många lantbruket som en klimatbov. Men i själva verket binder det kol och är bra för miljön. Vi måste hamna på rätt sida i diskussionen, sa Karola Reuterström.

Föreläsningen genomfördes 24 oktober 2019 på Finlandshuset i Stockholm. Den livesändes och går att se i sin helhet som webb-tv.—–