Regionala förutsättningar påverkar innovationskraften

Anna-Karin
Florén
DELA
Tina Wallin har disputerat vid Internationella handelshögskolan i Jönköping. Avhandlingen har titeln Firm Renewal in the Regional Economy. Foto: Patrik Svedberg

Följande text publicerades även i Entré nr 1, 2018:

Tillgången till kunskapsintensiva affärstjänster i en region ger fler exportföretag, men påverkar varken antalet exportdestinationer eller exportens volym hos existerande företag. Tina Wallin har undersökt hur regionala förutsättningar hänger ihop med företags förnyelseförmåga.

– En växt utvecklas olika beroende på vilken jordmån vi planterar den i. På samma sätt utvecklas företag olika beroende på de regionala förutsättningarna. Det visar verkligen min avhandling, säger Tina Wallin.

Hennes doktorsavhandling är en sammanläggning av fyra artiklar som behandlar företags möjligheter att förnya sig. Företagsförnyelse omfattar här produktutveckling – från idé till kommersialiserad produkt, och uppkomsten av nya företag.

Två artiklar handlar om interaktionen mellan intern och extern kompetens i exportföretag. Här har Wallin undersökt utbildningslängd hos företagens anställda, samt tillgången till kunskapsintensiva affärstjänster i regionen. Tjänsterna är betydelsefulla för företag som vill ta en idé hela vägen från ritbordet till marknaden.

Wallin visar att det finns ett samband mellan kunskapsintensiva tjänster och antalet exportföretag i en region. Det finns också ett samband mellan kompetens, högre marginaler och pris per exporterad enhet.

– Men det är bara exportföretagen med relativt högutbildad arbetskraft som drar nytta av den externa kompetensen. De verkar ha lättare att absorbera kompetens i det omgivande samhället, säger hon.

Tillgången till extern kompetens påverkar inte heller antalet exportdestinationer eller försäljningsvolymen. Högutbildade anställda är alltså en förutsättning för att ett företag ska kunna dra nytta av extern kompetens. Men det duger inte med vilken kompetens som helst.

– En förutsättning för kunskapsöverföring är att människor kan kommunicera. För att det ska vara möjligt, måste kompetensen vara likartad.

– Om jag pratar med en kemist skulle jag ha svårt att förstå personens beskrivningar av de senaste nyheterna inom kemibranschen. Om jag däremot pratar med en revisor, skulle jag ha lättare att förstå vad personen pratar om eftersom ämnet ligger närmare mitt eget kompetensområde.

Wallin hoppas att hennes avhandling kan ligga till grund för policyrekommendationer.

– Det gäller att veta vilken kunskap företagen har, och därmed också kan absorbera. Det kan ha betydelse för hur man utformar satsningar på utbildning i en region, säger hon.

Den tredje artikeln bygger på SCB-statistik där tillgången till bankkontor matchas mot företags upplevda innovationskraft.

– Under senare år har storbankerna valt att lägga ner många kontor. När avståndet till närmaste bank ökar, upplever företagen att det blir svårare att få finansiellt kapital till innovationer.

– Det finns mycket information som inte framgår av kontoutdrag eller balansräkningar. Lokalkännedom gör det lättare för en banktjänsteman att bedöma om en företagare har förutsättningar att lyckas. Man brukar tala om mjukt kapital, säger hon.

Studien visar också att små företag inte är mer utsatta än stora. Snarare tvärtom.

– Man kan spekulera i vilka konsekvenser den minskade tillgången till finansiellt kapital får på sikt. Nu konkurrerar även de regionalt verksamma företagen på en global marknad. De riskerar att bli omsprungna om de inte har resurser till produktutveckling.

Sannolikt kommer företag behöva flytta till företagsintensiva regioner för att få tillgång till kapital.

– Det finns de som anser att bankerna stannar i en region om företagen har tillräckligt bra idéer. Därmed skulle det vara nationalekonomiskt riktigt att bankerna stänger kontor, sett ur ett effektivitetsperspektiv. Men det kan ju finnas andra värden, sett ur lokalpolitikers perspektiv, till exempel. När företagen väl har flyttat är det svårare att bygga upp företagslivet igen.

I den sista artikeln har Tina Wallin undersökt hur mäns och kvinnors benägenhet att starta eget, eller återgå till egenföretagande, påverkas av att bli förälder. Ur ett regionalt perspektiv följer föräldrarna mönstret för den region där de är verksamma. I områden med hög andel företagare, väljer också fler föräldrar att driva eget. Men generellt sett minskar andelen företagare bland nyblivna föräldrar.

– Resultatet förvånade mig! Jag trodde att många föräldrar skulle välja företagande eftersom det kan medföra flexiblare arbetsförhållanden.

Internationella studier visar att egenföretagandet ökar hos kvinnor som har fått barn. Det finns potentiella förklaringar till varför det ser annorlunda ut i Sverige, enligt Tina Wallin.

– Det handlar om effekter av välfärdssystemen. Föräldraförsäkringens storlek påverkas av din arbetsinkomst, och det är inte lika sannolikt att du har en hög ersättning om du är egenföretagare.

En annan förklaring kan vara att många yrken inte är så flexibla i praktiken. En frisör kan ju inte stänga sin salong under ett halvår och förvänta sig att kunderna ska återvända.

– Det senare är svårt att komma åt med förändring av regelverk. Men det är synd om folk känner att de måste ge upp sina företag för att ersättningen i föräldraföreningen är formulerad på ett visst sätt, säger hon.

Kontakta tina.wallin@ju.se———–

1326

DELA