Metoder utan empiri erövrar startupvärlden

Följande text publicerades även i Entré nr 1, 2018:

Entreprenörskap är en aktionsorienterad disciplin. Därför borde forskningen kunna bidra med handfast kunskap som kan hjälpa entreprenörer. Men i dag är gapet mellan teori och praktik alltför stort, anser Yashar Mansoori.

– “Lean” har varit trendigt ett tag nu. Det kan betyda vad som helst – eller inget alls.

Det säger Yashar Mansoori som har lagt fram doktorsavhandlingen Entrepreneurial Methods as Vehicles of Entrepreneurial Action vid Chalmers. Han har jämfört nio populära metoder – däribland lean startup, effectuation och bricolage – som många entreprenörer stöter på när de exempelvis deltar i acceleratorprogram.

– När jag började som doktorand spred sig lean startup som en löpeld. Metoden togs fram i Silicon Valley, och marknadsfördes framgångsrikt via böcker och konferenser. Och när något blir populärt i Silicon Valley plockas det förstås upp över hela världen, säger Mansoori.

Problemet är bara att ingen egentligen vet om lean startup är den bästa metoden, menar han. Det finns nämligen ingen forskning på det.

– Visst, lean kan vara praktiskt. Men jag är inte övertygad om att det är det bästa sättet att starta företag. Vi matas hela tiden med framgångshistorier som Facebook och Dropbox, men vi får inte höra om företagen som misslyckas. Vi vet inte heller vad effekterna blir på lång sikt.

I avhandlingen gör Yashar Mansoori en kritisk granskning av metoder som används flitigt i inkubatorer och på entreprenörskapsutbildningar. Han finner att de har vissa gemensamma drag och att de kan komplettera varandra, men det är sällan så de används. I stället är det en metod som blir ett slags facit.

Mansoori har också intervjuat ett 20-tal grundare och vd:ar på acceleratorprogrammet Born Global på Chalmers, och gjort en etnografisk studie på Chalmers Ventures där 17 team ingick. Han märkte snart att lean startup inte är så glasklar som den ibland framställs. Entreprenörerna tyckte inte att de fick den hjälp de behövde. De fick veta vad de skulle göra, och varför de skulle göra det – men inte hur de faktiskt skulle gå till väga.

– Dessutom kan metoden leda till att idéer överges i förtid. Lean startup går ut på att du snabbt ska presentera idén för potentiella kunder, och släppa den om du inte får ett positivt gensvar. Men kundernas tvekan kan ju bero på att du inte har lyckats förklara tillräckligt tydligt. Metoden strider mot forskningsbaserad kunskap som säger att uthållighet lönar sig.

Yashar Mansoori förespråkar en praktisk och framåtblickande forskning som kan tala om för nya entreprenörer vad de ska göra – snarare än att berätta vad etablerade entreprenörer har gjort.

– I takt med att ämnet entreprenörskap blir allt mer professionaliserat och institutionaliserat, måste det generera kunskap som det går att agera på. Entreprenörer behöver verktyg för att skapa värde i samhället, säger Mansoori.

– Kirurger följer ett särskilt mönster när de opererar, och piloter har sina checklistor. Entreprenörer ställs inför helt andra typer av problem, men i vissa skeden i processen kan de vara hjälpta av handlingsplaner.

Han konstaterar att forskningsfält som redovisning eller finansiering har en tydligare koppling till praktiken. Den forskningen saknas inom entreprenörskap, bland annat för att den inte är meriterande.

– Akademiker skriver för andra akademiker. Vi använder ett otillgängligt språk, och publicerar oss i kanaler som inte når entreprenörer.

– De senaste tre åren skrevs ungefär 200 vetenskapliga artiklar på temat opportunity. Det är galet! Om du försöker diskutera möjlighetsbegreppet med entreprenörer kommer de att skratta åt dig. De bryr sig inte om det. Vi håller på att skapa ett teoretiskt och filosofiskt fält, när entreprenörskapsforskningen borde vara mer pragmatisk, säger Mansoori.

Chalmersforskaren Martin Lackéus är medförfattare till en av artiklarna i Yashar Mansooris avhandling. Han håller med sin kollega.

– Generellt är vi forskare rädda för att jobba preskriptivt, att gå ut och säga: ”Så ska du göra”. Det är därför de entreprenöriella metoderna med praktiskt ursprung har slagit igenom så starkt. De har blivit en slags religion, säger Lackéus.

Han konstaterar lite krasst att metoderna är enkla att använda i undervisning och rådgivning. Studenterna blir nöjda, de får vad de förväntar sig. Men frånvaron av empiri är djupt problematisk, enligt Lackéus.

– Jag ser också att metoderna inte funkar för alla typer av företag. Ta till exempel life science. Man måste ha ett rejält skohorn för att klämma in det i en metod som förespråkar ”fail fast”. Ska man ta fram ett nytt diagnosverktyg för vården finns det inte utrymme att faila – då dör folk.

– Enligt leantänket ska man kunna ta fram en prototyp på en eftermiddag, men det går inte inom exempelvis mekanik. Du behöver göra det bra redan från grunden.

Sammanhanget måste styra vilka metoder som eventuellt kan användas, menar han. Ofta handlar metoderna om att generera idéer, vara kreativ och testa produkten på en marknad. Men det kan ta många år att få igång företag, och större delen av tiden är vikt åt helt andra aktiviteter.

– Kontexten är allt. Det handlar om vilken situation företaget befinner sig i, och vad det har behov av. Till syvende och sist är det entreprenören som måste göra bedömningen – ofta från dag till dag, säger Martin Lackéus.

Kontakta yashar.mansoori@chalmers.se och martin.lackeus@chalmers.se———–