Internationella företag kan lära mycket av andra

Följande text publicerades även i Entré nr 4, 2016:

Egen erfarenhet är alltid bäst brukar man säga, men kunskap från externa källor kan vara nog så viktig. Ett företag som vill etablera sig på nya marknader måste hålla ögon och öron öppna – kunskap kommer i många olika former.

Niklas Åkerman, Linnéuniversitetet, har forskat om företags internationalisering ur ett kunskapsperspektiv. Han menar att internationaliseringsmönstren har förändrats genom åren. Åkerman ser en tydlig trend i att små och medelstora företag rör sig allt längre bort från hemmamarknaden.

– Förr var det främst stora företag som expanderade internationellt. Numera gör även många mindre företag det, och till marknader som ligger längre bort. De här marknaderna fungerar annorlunda än hemmamarknaden, och företagen behöver lära sig fler nya saker, säger Niklas Åkerman.

Avhandlingen bygger på enkäter till 144 svenska företag med internationell verksamhet. Åkerman konstaterar att inställningen traditionellt har varit att företag lär sig bäst genom att göra själva. Men han menar att andra sätt att ta in kunskap kan vara nog så viktiga.

– En del använder sig mest av passivt lärande, andra tar till interna källor för att skaffa sig kunskap. En tredje grupp lägger störst fokus på externa källor medan den fjärde gruppen arbetar med alla tillgängliga kunskapsalternativ.

Lärstrategierna ser olika ut, men hur man än gör behöver man kunskap om den nya marknaden.

– De som jobbar med extern kunskap läser konsultrapporter, tar del av information via handelskammare eller följer utvecklingen i landet genom statistik. Den typen av kunskap har kanske större betydelse än vad man har lyft fram i tidigare forskning.

Företaget behöver alltså inte ha egen erfarenhet från den nya marknaden för att etablera sig där. Men ibland finns kunskapen redan internt, fast man kanske inte tänker på det. Företaget kan ha gjort förstudier, eller så har det sålt enstaka produkter till den aktuella marknaden tidigare. Då har det redan samlat på sig användbar information.

– Den som kan tillgodogöra sig en mångfald av kunskapskällor lär sig mest, medan den som är passiv lär sig minst. Det erfarenhetsbaserade lärandet, som har fått mycket uppmärksamhet och framhållits som det bästa sättet att lära sig, är inte allenarådande. Jag ser ingen skillnad på direkt och indirekt erfarenhet, säger Niklas Åkerman.

Erfarenhetsbaserad kunskap kan skaffas på olika sätt. Antingen hämtar man kunskap ur direkt erfarenhet och internt kunnande, eller så hämtar man ny kunskap ur externa erfarenheter.

– Extern kunskap kan företaget få via en konsult med erfarenhet från den aktuella marknaden, eller genom att anställa någon med erfarenhet. Kunskap finns också på internet, i rapporter och andra externa källor.

Att anställa personal från till exempel konkurrerande företag, eller hitta konsulter med erfarenhet från det område man vill etablera sig i, kan vara värdefullt. Företag kan också lära sig mycket bara genom att observera hur andra företag gör.

– Teoretiskt är det här ett intressant resultat. Det utmanar det erfarenhetsbaserade lärandet, och uppmanar företagare att titta mer på vad och hur andra har gjort. Man måste inte göra allting själv.

Genom att följa andras exempel, eller inhämta erfarenhet via rekrytering, kan företaget spara tid.

– Det innebär att det kan bli internationellt snabbare. Kanske kan det i någon mån ersätta det egna lärandet?

Dessutom är tillväxtmarknader turbulenta och snabbföränderliga.

– Det som gäller i dag gäller nog inte i morgon. Det är en annan aspekt på varför kunskapsinhämtning är så viktigt, säger Niklas Åkerman.

När företaget väl har kunskap om en internationell marknad, blir det då automatiskt bättre på att ta tillvara möjligheter även på andra marknader?

– Jo, det verkar finnas en sådan koppling. Mina resultat visar att om vi vet något om en marknad, vilken som helst, är det till vår fördel.

Åkerman bryter ner marknadskunskapen i två delar. Dels pratar han om affärsnätverket lokalt, dels om samhällskunskap.

– Resultaten visar ett samband mellan kunskap om det lokala affärsnätverket och möjligheten att ta vara på internationella möjligheter. Samhällskunskapen har mycket mindre påverkan. Känner man till landets lagar, regler och kultur påverkar det alltså inte företagets tillväxt när det väl har etablerat sig i det nya landet.

– Det beror nog på att möjligheterna finns i affärsnätverk, snarare än i allmän kännedom om landets uppbyggnad. Sedan kanske man måste ha den sortens kunskap också, men det är inte den som ger störst effekt.

– När det gäller internationaliseringskunskap är det positivt att ha bred erfarenhet, att ha etablerat sig i många länder redan innan. Då blir man bättre på att realisera möjligheterna i det nya landet. Däremot verkar det inte ha samma effekt att ha varit internationell i många år. När man har lärt sig att göra rätt saker, spelar det ingen roll om man har gjort det länge.

Åkermans resultat visar också att om ett företag finns på få marknader, är det positivt att etablera sig på en marknad till. Om det däremot redan är verksamt på många marknader, kan effekten bli negativ om det utökar till ytterligare marknader.

– Kanske har det med koordinering att göra. Min forskning handlar ju om små och medelstora företag, som har begränsade resurser. De klarar inte av att hantera hur många olika marknader som helst. Det adderar mer utmaningar än det lägger till nytta.

För företagare gäller det att inte stirra sig blind på enskilda strategier, utan att lära sig hur man kombinerar olika sorters kunskap.

– Mångfalden har en positiv effekt, så det är viktigt att jobba brett och ta vara på både erfarenhetsbaserade och externa källor till kunskap.

Kontakta niklas.akerman@lnu.se———