Rädslor på jobbet hämmar kreativiteten

Följande text publicerades även i Entré nr 4, 2016:

Många tänker utanför ”boxen” men vågar inte berätta om sina idéer på grund av klimatet på jobbet. Och är grupparbete alltid det bästa vid problemlösning? Nina Svensson har disputerat i psykologi vid Karlstads universitet. Avhandlingen vägleder genom kreativitetens lömska vrår och slår hål på ett par myter.

Kreativitet kopplas ofta ihop med introverta konstnärer, dopamin och psykiska störningar. Men enligt Nina Svenssons avhandling beror din innovativa förmåga inte bara på personligheten. Omgivningen, det sociala klimatet och uppfattningen om hur andra ser på dig är också starka faktorer. De har inverkan både på antalet idéer och på idéernas kvalitet.

– Det finns risk för att nyskapande idéer aldrig kommer fram på mötesbordet – och i förlängningen ut i samhället – på grund av att anställda inte vågar kommunicera sina idéer. De är rädda för vad andra ska säga och tycka, säger Nina Svensson, som har studerat närmare 500 individer.

Forskningen bygger på fyra undersökningar: Två studier där deltagarna utsattes för manipulation av olika slag, en intervjustudie och en enkätstudie. Resultaten visar att nytänkandet hämmas av exakta instruktioner, alkoholförtäring och stressiga situationer.

– Men hämningarna är inte alltid direkta. I min forskning är det tydligt att personer håller inne med svar av rädsla för andras åsikter eller rädsla för att göra ”fel”.

Ett vanligt sätt att definiera ”kreativt” i forskarvärlden – och som Nina Svensson har anslutit sig till – är att något är nytt och att det uppfyller ett syfte. Syftet med konsten är att väcka känslor och syftet med post-it-lappar är mer ordning i vardagen. Synen på kreativitet skiljer sig i västvärlden från vissa andra kulturer. Här tycker vi att det nya är kreativt, men på andra håll i världen är produktens eller tjänstens effektivitet mer värd än att den är ny och fräsch. Nina Svensson menar att tyngdpunkten på det nya och fräscha ofta blir för stor och att användbarheten förbises.

– I forskning kring psykisk sjukdom och kreativitet till exempel – där överskattas kreativiteten. Man ser inte till användbarheten i den utsträckning som skulle behövas.

Utanför laboratoriet däremot – i det ”verkliga livet” – kombinerar sannolikt en framgångsrik produkt både originalitet och användbarhet. En produkt med låg användbarhet försvinner snabbt från marknaden.

– Gem och post-it-lappar säljer fortfarande, medan andra produkter håller i sig ett tag, för att sedan försvinna när de inte längre är användbara. Produkter kan också ”bytas ut” när tekniken utvecklas, som exempelvis när streaming och nerladdning har blivit mer användbara och konkurrerat ut cd-skivan.

Uttrycket att tänka utanför boxen implicerar ett annorlunda sätt att tänka. Avhandlingen visar att många individer tänker annorlunda men oroar sig över andras åsikter. Det förändrar boxens innebörd, enligt Nina Svensson.

– Oro, sociala förväntningar och normer censurerar människor. Många har fler idéer än vad de berättar för andra. Så egentligen borde inte frågan vara ”Kan du tänka utanför boxen?” utan i stället ”Vågar du tänka utanför boxen?” Alltså: Vågar du kommunicera dina idéer oavsett vad andra tycker om dem?

– Många arbetsplatsers stora utmaning är att skapa ett klimat där alla känner sig trygga att prata om sina idéer. Och naturligtvis vore det gynnsamt för både individ, arbetsplats och samhälle om fler innovativa lösningar kom fram, säger Svensson.

Vissa älskar att arbeta i grupp, andra känner sig hämmade och jobbar helst på egen hand. I avhandlingen är det tydligt att grupparbete både kan förbättra och hämma kreativ produktion.

– Grupparbete är fördelaktigt i ett tidigt skede av processen – kreativiteten stärks genom att många olika åsikter stöts och blöts. Men i slutet av processen är det till nackdel med flera röster. Grupparbete kan också hämma nytänkandet.

I ett av Nina Svenssons experiment skulle en grupp människor gemensamt lösa ett problem. Diskussionerna var många under den första dagen. Dag två skulle de komma fram till slutsatser men fastnade i idéstadiet. Gruppen la aldrig fram någon gemensam beslutsplan. Men de personer som jobbade individuellt hade inga problem med att lägga fram en plan.

– Diskussion är kreativt, särskilt om de som diskuterar har olika bakgrund och erfarenheter. Då har man en större kunskapsbas att utnyttja. Det är något som man går miste om i ett enskilt arbete. Å andra sidan är det lättare att fatta beslut på egen hand, konstaterar Nina Svensson.

Förutom svårigheten att komma till beslut, kan grupparbete vara hämmande på andra sätt. Nytänkande och ”galna” idéer avfärdas ofta snabbt. Nina Svensson berättar om en av undersökningarna då deltagarna skulle komma på ett experiment som handlade om huruvida egenskaper är medfödda eller inlärda. En deltagare föreslog att testa detta på en kull hundvalpar. Hälften skulle behandlas bra och hälften dåligt, kanske genom att bli slagna. De andra deltagarna satte snabbt stopp för förslaget, det var inte socialt acceptabelt att slå hundvalpar.

– Om gruppen hade varit mer öppen för olika typer av idéer hade de kunnat säga något i stil med ”Okej, det är bara ett tankeexperiment, vi ska inte slå några hundar på riktigt” eller ”Vi ska inte slå hundvalparna, men vi kanske kan använda grundidén och utsätta dem för något snällare”.

Många vill gärna vara kreativa. Men hur vet man om man är det?

– Är du en person som följer ett recept, eller provar du hellre att kombinera något nytt med ingredienserna du har hemma? Gör du egna kombinationer är du nog kreativ. Maträtten blir kanske inte så god, men du har i alla fall vågat prova. Att kombinera två existerande saker på ett nytt sätt ses som innovativt.

Sverige är internationellt känt för att vara ett innovativt land. Nina Svensson menar att ett tillåtande klimat är ett innovativt klimat.

– Så samhällen där det är okej att tycka och vara olika, det är också kreativa samhällen. Precis som på en arbetsplats. Antalet idéer och kvaliteten på dem hänger ihop med acceptans och tolerans för olikheter.

Kontakta nina.svensson@kau.se

8 tips för kreativitet på jobbet

1. Uppmuntra nya idéer – se dem som en start och inte som ett slutresultat.
2. Var tydlig med att det inte finns ett rätt svar på uppgiften.
3. Uppmuntra alla att vara med i diskussionen och ta alla åsikter på allvar.
4. Skapa heterogena arbetsgrupper.
5. Uppmuntra och bekräfta medarbetarna under den kreativa processen, inte bara utifrån slutresultatet.
6. Låt processen ta tid.
7. Skapa ett klimat där det är okej att göra misstag.
8. Jobba med att bygga en god stämning och sammanhållning. Om vi är på dåligt humör vill vi fortsätta i gamla hjulspår, men är vi glada testar vi gärna nya saker.———–