Uppköp är inget nerköp

Följande text publicerades även i Entré nr 1, 2015:

Många företagares dröm är att Google, Facebook eller någon annan jätte ska knacka på med stora pengapåsen i hand. Bara en väldigt liten skara får se den drömmen bli verklighet. Men företagsuppköp är ändå en viktig process att studera, menar Jing Xiao. De flesta är överens om att uppköpen driver på teknikutvecklingen och den ekonomiska tillväxten.

Vi gillar nya teknikbaserade företag. Medierna skriver gärna om dem, och politiker från alla läger sjunger lovsånger. Förutom att de här företagen uppfattas som allmänt sexiga, bidrar de till ekonomisk tillväxt, innovation, konkurrenskraft, teknologisk förändring och kunskapsutveckling. De är alltså viktiga, men vi går kanske till överdrift ibland.

– Många har höga förväntningar på entreprenöriella företag, kanske särskilt på de teknikbaserade. De ska vara en kraft för ekonomisk tillväxt. Men vad kan vi egentligen förvänta oss av de här företagen? För det första kan vi konstatera att det inte är så många företag som kvalar in i gruppen, säger ekonomhistorikern Jing Xiao som har studerat utvecklingen av nya teknikbaserade företag (NTBF) i sin avhandling.

Efter att ha utbildat sig i Kina och jobbat där några år tröttnade Xiao på det hektiska livet där. För att hinna tänka över vad hon ville med livet bestämde hon sig för att studera utomlands ett tag. Sverige lät som en intressant plats, med bra utbildningssystem och möjligheter. Dessutom var studierna fortfarande kostnadsfria här då. Xiao inledde med ett år på Högskolan Dalarna för att sedan söka sig till masterprogrammet ”Economic Growth, Innovation and Spatial Dynamics” vid Lunds universitet.

– Det var en bra organisation med väldigt bra och kunniga människor. Och intressanta ämnen att studera. Jag hade inte tänkt på en akademisk karriär innan, men här började jag fundera på det.

– På Circle fanns tillgång till riktigt bra data. Det påverkade mitt val av ämne, helt enkelt för att möjligheterna fanns där.

Xiao har bland annat undersökt hur förändringar i ekonomin påverkar entreprenöriella företags överlevnad.

– Riktigt små NTBF är mer känsliga för konjunktursvängningar än andra entreprenöriella företag. Många går under redan det första levnadsåret. Men totalt sett har NTBF ändå en högre överlevnadsgrad jämfört med andra entreprenöriella företag. NTBF som har kommit längre i utvecklingen, och inte bara består av en person, klarar sig nämligen bättre än andra företag. Slutsatsen blir att NTBF som företagstyp håller hög kvalitet.

En stor del av Jing Xiaos forskning handlar om uppköp av nya teknikbaserade företag. Hur påverkas de av att bli uppköpta? Vad händer sedan? Vilka blir uppköpta, och vilka företag är det som köper?

Att bli uppköpt är många företagares dröm. De har det som uttalad strategi, snarare än att själva satsa på att kommersialisera sin idé. Men bara cirka fem procent av NTBF blir uppköpta, medan 60 procent av företagen gör exit på något annat sätt.

– Att bli uppköpt är ett bra sätt för NTBF att få ut sina innovationer på marknaden, och samtidigt bidra till kunskapsutvecklingen och den ekonomiska tillväxten.

– De flesta företag som blir uppköpta har stor teknologisk kompetens, i kombination med intern resursbrist. De verkar ofta på marknader där trösklarna är höga för att ta sig in. Det är enklare för ett större företag att köpa upp unik teknik, än att utveckla den själv.

De som köper är inte sällan multinationella företag som har uppköp som strategi för att tillskansa sig ny teknik och snabbare tillväxt. Det kan därmed ses som en kvalitetsstämpel att bli uppköpt. Det innebär att tekniken man förfogar över är intressant. Just multinationella företag, visar Xiaos forskning, siktar framförallt in sig på NTBF av hög kvalitet. Uppköpen blir en del i urvalsprocessen av företag, där vissa gallras bort och andra lever vidare. Företagens ekonomiska roll upphör inte när de blir uppköpta. Efter ett uppköp följer en intern urvalsprocess. Vissa blir kvar som självständiga enheter, andra införlivas i den befintliga organisationen och åter andra läggs ned. De som överlever processen, tenderar att växa.

Det är egentligen bara företagen som fortsätter att vara egna enheter som går att följa över tid – och de är inte så många. Det är betydligt vanligare att de uppköpta företagen omorganiseras på något sätt.

– Även om de köpande företagen omorganiserar det uppköpta företaget, behöver det inte betyda ett misslyckande. Tekniken kan ju leva kvar ändå. Men det är intressant att se om företagen har olika överlevnadschanser efter att de har blivit uppköpta, beroende på vad som händer med dem.

Många NTBF dör under de fyra första åren efter att ha blivit uppköpta. De överlever inte den interna urvalsprocessen. De som faktiskt överlever till det femte året verkar ha klarar sig förbi en magisk gräns och börjar då i stället att växa. I alla fall om köparen är ett svenskt multinationellt företag.

Ibland ställs stora företag mot små företag i debatten. Vilka är bäst? Var sker egentligen innovationen och vilka står för den häftigaste teknikutvecklingen?

– Sanningen är att båda behövs för att innovationskraften i samhället ska bli så bra som möjligt. De små företagen har mindre att förlora och kan satsa på de galna innovationsprojekten. De stora företagen kan sedan köpa upp tekniken och se till att den kommer till marknaden. I bästa fall uppstår en godartad David och Goliat-symbios.

– Ett färskt exempel, som också har fått mycket uppmärksamhet, är det svenska spelföretaget Mojang som blev uppköpt av Microsoft. Nu vet vi inte vad som kommer att hända, men det är ett ganska typiskt NTBF-uppköp. De anser att de inte behöver vara oberoende längre, och för Microsoft ingår det troligen i en strategi att bli starkare på spelmarknaden.

– NTBF är en viktig företagsgrupp, och kanske borde samhället satsa mer på att hjälpa just den här typen av företag, säger Jing Xiao.

Kontakta jing.xiao@circle.lu.se

5 uppköp av svenska NTBF

2005 Ebay köper Skype för 20 miljarder kronor.
2008 Sun köper My SQL för 6,3 miljarder kronor.
2010 Blackberry (RIM) köper The Astonishing Tribe (TAT) för 800 miljoner kronor.
2014 Microsoft köper Mojang för 18 miljarder kronor.
2015 Canon lägger bud på Axis. Budet ligger på 23,6 miljarder kronor.

Mer om Circle

Circle står för Centre for Innovation, Research and Competence in the Learning Economy.

Circle ingår, tillsammans med Cesis och Ciir, i Vinnovaprogrammet ”Effekter av innovationspolitik för hållbar tillväxt”.

Utöver detta finansieras Circle av Vetenskapsrådets Linnéstöd, Lunds universitet, EU samt andra nationella, nordiska och europeiska forskningsfinansiärer.

Läs mer på www.circle.lu.se———