Miljöteknikföretag borde tjäna mer

Emilie
Eliasson Hovmöller
DELA
-

Följande text publicerades även i Entré nr 2, 2014:

Marcus Linder intresserar sig för lönsamheten i svenska miljöteknikföretag. I sin avhandling har han undersökt möjligheter och utmaningar för verksamheter som vill utveckla affärsmodeller som skyddar miljön. En viktig slutsats är att miljöteknikbolag inte tjänar så mycket pengar som de borde.

– Min utgångspunkt var att när minskad miljöpåverkan ökar vinsten för företagen, möjliggör det en positiv spiral. Mer vinst kan leda till fler miljöinvesteringar, som leder till mer vinst och så vidare. Det kan ge en omställning av samhället i hållbar riktning som är både snabbare och mer välståndsskapande än regleringslösningar, säger Marcus Linder, Chalmers.

Han har jämfört små, svenska miljöteknikbolag med företag som ligger nära när det gäller till exempel ålder, antal anställda och branschklassificering. Linder finner att miljöteknikföretagen inte är så lönsamma som de borde vara. I sin avhandling gör han en sammanställning av huvudsakliga vägar till ökad lönsamhet för erbjudanden med låg miljöpåverkan. Att göra något miljövänligt kan också vara en bättre kvalitetslösning.

– Ett exempel är att anspela på miljövärderingar i sin marknadsföring. Det är en populär metod för exempelvis rekrytering och för en del konsumentprodukter, som hudvårds- och rengöringsprodukter. Men att anspela på kunders miljövärderingar – och därmed goda vilja – verkar vara den svåraste vägen att få mer betalt för låg miljöpåverkan, säger Marcus Linder.

– Det är svårt att ta betalt av kunder som inte ens är födda i dag, säger Marcus Linder, Chalmers. Han syftar på att så kallade cirkulära affärsmodeller bygger på marknadsförutsättningar som ligger långt fram i tiden. Linder har disputerat på avhandlingen Capturing value from green offers – an examination of environmental differentiation and economic performance. Foto: Bettina Linder.
En annan väg för miljöteknikföretag att nå lönsamhet är att lobba för miljökrav som drabbar konkurrenterna hårdare. Ytterligare en väg till ökad lönsamhet genom lägre miljöpåverkan är att sälja funktion i stället för produkt. Göteborg Energi AB säljer till exempel en garanterad inomhustemperatur till vissa kunder, i stället för energi. Det som tidigare drev intäkter – kilowattimmar – blir därmed en kostnad. Genom effektiviseringar i fastigheten ökar vinsten för både kund och leverantör.

Ett annat exempel är en leverantör till bilföretaget General Motors som bestämde sig för att sälja färgade dörrar i stället för färg till dörrarna. Färgföretaget har därmed inga incitament att sälja maximalt med färg. Det ligger snarare i deras intresse att minimera färgåtgången.

I sin avhandling diskuterar Marcus Linder den så kallade cirkulära affärsmodellen, en modell vars värdeskapande bygger på att materiella komponenter återanvänds i produktionen. Det finns en del problem med denna modell. Bland annat är den jämförelsevis svår att utvärdera utan stora investeringar.

– En ny affärsmodell är, innan den framgångsrikt etablerats på marknaden, egentligen bara ett antal gissningar kring efterfrågan och kostnader. En smart entreprenör är ofta duktig på att hitta sätt att utvärdera gissningarna innan han eller hon investerar kapital i att realisera affärsmodellen.

– För cirkulära affärsmodeller handlar vissa viktiga gissningar om marknadsförutsättningar som ligger relativt långt fram i tiden. Och ju längre fram i tiden du behöver gissa rätt, desto svårare är det att verifiera gissningarna på förhand.

Men Linder betonar att det finns enorma affärsmöjligheter i den cirkulära affärsmodellen. De stora lönsamhetspotentialerna ligger framför allt i återtillverkning och återanvändning. Ett exempel är Xerox som återanvänder många komponenter i kopieringsapparaten, och som tar betalt per utskriven sida.

– Du får en helt annan affärs- och designlogik när allt du måste slänga är ett värde som går förlorat.

I sitt arbete drivs Marcus Linder av att hitta en snabbare väg till hållbar utveckling. Hans förhoppning är att avhandlingen ska leda till mer praktisk, användbar kunskap om möjligheter och utmaningar i att satsa på minskad miljöpåverkan. Och till en bättre problemidentifiering som andra forskare sedan kan bygga vidare på. Han hoppas också att det ska bli enklare för entreprenörer att, med avhandlingens hjälp, utvärdera innovationer med lägre miljöpåverkan.

Marcus Linder har fått ett stipendium från Renova om 100 000 kronor för att arbeta vidare med dessa viktiga framtidsfrågor. Stipendiet använder han nu till att skriva en bok om cirkulära affärsmodeller. Den vänder sig till chefer på företag.

– Boken samlar forskningsresultat från hela världen som berör ekonomiska möjligheter och svårigheter med cirkulära affärsmodeller.

Han har utöver detta påbörjat ett nytt forskningsprojekt om praktisk implementering av cirkulära affärsmodeller. Tillsammans med Chalmerskollegorna Mats Williander, Thomas Nyström och Sofia Börjesson, bedriver han forskningen i nära samarbete med väletablerade företag.

– Det är slående hur stort intresset är för de här frågorna i näringslivet. Ofta finns det gott om idéer i företagen om hur man ska minska sin miljöpåverkan. Men många tvekar inför hur idéerna ska realiseras affärsmässigt, säger Marcus Linder.

Kontakta marcus.linder@chalmers.se

Lönsamhet & miljö – så funkar det

Resurseffektivare lösningar är ofta ekonomiskt effektivare – men inte alltid givet den gamla affärsmodellen. Många radikala förbättringar kräver exempelvis närmare kundrelationer för att bli lönsamma.

Svårigheten ligger i att fånga värdet, som ofta är vida spritt. Investerare och entreprenörer behöver därför fokusera extra mycket på att verifiera intäktsmodellen i fallet miljöinnovationer. Det genomsnittliga svenska miljöteknikbolaget är inte särskilt lönsamt.

Cirkulära affärsmodeller är ofta miljöeffektiva. Samtidigt är de arbetsintensiva och missgynnas av dagens skattesystem. Vi beskattar i dag arbete högt och konsumtion av naturresurser lågt. En skatteväxling mot lägre skatt på arbete, och högre skatt på förbrukade råvaror och energi, kommer troligtvis leda till fler jobb och lägre miljöpåverkan.———

2853

DELA