Klädd för kris

Hanna

Andersson

Publicerad: 3 jun 2014,
12:00 f m
Uppdaterad: 3 jun 2014,
3:25 e m

DELA

Följande text publicerades även i Entré nr 1, 2014:

Krisen 2008 drabbade små och medelstora företag värst. Inom den svenska textil- och klädbranschen gick tio gånger fler företag i konkurs än året innan. En del företag tog sig framgångsrikt igenom krisen. Vad kan vi dra för lärdom av dem? Rudrajeet Pal har studerat hur de organiserade sig.

Rudrajeet Pal har lagt fram sin avhandling *Organizational Resilience through Crisis Strategic Planning* vid Tammerfors tekniska universitet i Finland. Han är anställd vid Textilhögskolan i Borås.

– Sverige var ett av de länder i Europa där flest företag inom kläd- och textilindustrin gick i konkurs efter kreditkrisen 2008-2009. Det förvärrades av den ständigt nedåtgående trenden inom just textilindustrin som vi sett under det senaste årtiondet, säger Rudrajeet Pal.

Enbart under 2008 gick 400 företag i konkurs, framför allt på grund av svårigheten att få bankerna att bevilja kredit. I sin avhandling studerar Pal både de som klarade sig genom krisen, och de som inte gjorde det. Han har utgått från data från de senaste 20 åren, och koncentrerat sig på runt 15 svenska företag för att försöka hitta ett mönster.

Rudrajeet Pal finner att de som överlevde hade en större motståndskraft. De har utvecklat något som brukar kallas organisatorisk resiliens, det vill säga en förmåga att övervinna kriser i turbulenta tider.

– Resiliens har blivit ett viktigt begrepp under de senaste tio åren och kopplas exempelvis till risk- och krishantering. Begreppet ingår ofta i affärsplanering eller strategisk förvaltning. När det används i hela logistikkedjan ger det verktyg för att hantera ett logistiskt flöde på ett bra sätt.

Motståndskraft i organisatoriska sammanhang ger utrymme för nya perspektiv och insikter i företagsvärlden, menar Pal.

– Ett av företagen som det gick bra för är ACG Group, ett familjeägt företag som grundades i Borås 1921. Under den senaste kreditkrisen befäste företagsgruppen både sina kort- och långsiktiga strategier. De kortsiktiga strategierna inkluderade att begränsa antalet anställda och att sälja delar av dotterbolagen. Långsiktiga strategier var marknads- eller produktutveckling, och snabba produktlanseringar.

Vad är det då för skillnad mellan de företag som överlevde krisen och de som gick under? Pal menar att motståndskraftiga textilföretag i Sverige överlevde eftersom de hade större finansiella resurser, relationella nätverk och en bättre operativ och strategisk flexibilitet.

– De ekonomiskt mest motståndskraftiga företagen visade en planerad motståndskraft som byggde på långsiktig och kontinuerligt planerad strategi. De hade tillväxtstrategier baserade på marknadspenetration, diversifiering och initiativ som gick att förändra. De här företagen visade också bättre kortsiktig krishantering, till exempel genom högre operativ flexibilitet. Mindre motståndskraftiga företag hade brister inom sin företagsstrategi, ofta på grund av sämre ekonomiska möjligheter.

Rudrajeet Pal föreslår hur små och medelstora företag kan organisera sig för att hantera ekonomiska kriser i framtiden.

– De måste förstå och utvärdera sin nuvarande kompetens, sina tillgångar och sina strategier. I processen ingår bland annat att analysera sårbarhet, ledarskap och förmåga. Det bör göras oftare just i kristider.

Kontakta rudrajeet.pal@hb.se———