NY FORSKNING | Så blir trädgårdsnäringen mer innovativ

Maria
 Gustafsson
DELA
Foto: Unsplash.

Svenskarna äter alltmer frukt och grönsaker. Det tvingar en pressad trädgårdsnäring att jobba ännu mer med innovativa metoder.

På 20 år har svenskarnas konsumtion av frukt, bär och grönsaker fördubblats. Det är förstås positivt för trädgårdsnäringen, men då importen också ökar och pressar ner priserna innebär det utmaningar för svenska företag som odlar och producerar frukt och grönt.

– Ny kunskap och innovation behövs för att möta lönsamhetsutmaningarna och tillmötesgå konsumenternas önskemål och förväntningar på svenskodlade produkter, säger Lisa Blix Germundsson, Sveriges lantbruksuniversitet.

Innovationen sötpotatis

Lisa Blix Germundsson. Foto: Marianne Persson.

Innovation inom trädgårdsnäringen kan handla om allt ifrån att hitta nya säljkanaler eller skapa nya förpackningar för produkterna, till att utveckla nya sorters frukter och grönsaker.

– Sötpotatis har blivit en oerhört populär produkt hos svenska konsumenter och har tidigare importerats eftersom den är värmekrävande. Men sedan 2014 odlar vi den i Sverige, med sorter som tål svalare klimat.

– Ogräskontroll i ekologisk odling är en annan innovation inom trädgårdsnäringen. Här behövs innovativa metoder för att undvika ogräs, man jobbar bland annat med jordbearbetning och såtidpunkt, berättar Lisa Blix Germundsson.

Flera mål att uppnå

Utöver konkurrenssituationen med importerad frukt och grönt står näringen inför flera andra utmaningar. På nationell nivå och inom EU finns en mångfald av mål för företagen att leva upp till. Produktion, livsmedelssäkerhet samt social, ekonomisk och miljömässig hållbarhet är exempel på målområden.

Samtidigt konstaterar flera nationella och internationella rapporter att dagens kunskaps- och innovationssystem inom svenska jordbrukssektorn är otillräckligt för att hantera dagens och morgondagens utmaningar. Och pengar är det knappt om, de statliga stöden till forskning och rådgivning inom trädgårdsnäringen har minskat kraftigt sedan avregleringen. Enligt Lisa Blix Germundsson är läget problematiskt.

– Det är förstås en stor utmaning att så många mål ska uppnås samtidigt som man har dragit ner kraftigt på stöd till forskning och rådgivningstjänster inom sektorn. För att stödja utvecklingen av ny kunskap och innovation i Sverige behöver kopplingen mellan forskning och praktik inom trädgårdsnäringen stärkas, säger hon.

Nätverk och dialog ger innovation

Lisa Blix Germundsson har i sin doktorsavhandling studerat vad som kan göras för att stärka kunskaps- och innovationssystemet inom sektorn, givet de förutsättningar som finns. Hon har bland annat studerat olika samverkansplattformar som verkar för att koppla ihop behov hos trädgårdsnäringen med kompetens inom forskningen.

– Vi kan se att nätverkande, dialog och fokus på praktisk nytta är centrala för kunskaps- och innovationssystemet.

– När till exempel en företagare med lokal kunskap möter en forskare med sin typ av kunskap lär de sig tillsammans. Detta kräver resurser men är oerhört viktigt för att trädgårdsföretag ska kunna skaffa sig innovativ styrka och möta de utmaningar som finns.

Vilka medskick har du till företagare och beslutsfattare?

– Vill man skapa något med effekt behöver man vara öppen för att möta människor med olika kompetenser, och diskutera vad som behöver göras. Dialogen kan med fördel ha fokus på praktisk nytta. Till sist behövs såddfinansiering för att kunna testa nya idéer och metoder, säger Lisa Blix Germundsson.

Kontakta lisa.germundsson@slu.se

Mer om avhandlingen
Lisa Blix Germundsson disputerade nyligen med avhandlingen Knowledge and innovation systems in Swedish horticulture: A study of multiactor collaboration for impact. Den går att läsa som pdf.

982

DELA