Fysisk interaktion

Följande text publicerades även i Entré nr 3, 2013:

Partikelfysiklaboratoriet Cern söker svar på grundläggande frågor om hur universums minsta beståndsdelar fungerar. De motiverar sin skattefinansierade verksamhet med att lova en rik skörd av tekniska innovationer för Europas näringsliv. Att Cern kan vara en viktig resurs är klart, men det är fråga om interaktion på flera sätt.

Cern försöker registrera de minsta beståndsdelarna i universum. Detta gör man med hjälp av skattemedel från 20 europeiska medlemsstater. För att säkra budgeten pågår en aktiv marknadsföring som ska behålla Cern i nyhetsmedier, och i beslutsfattares medvetande. Inför centrumets 50-årsjubileum år 2004 producerades en bok. I den hävdade organisationen sin betydelse genom att betona den enorma potential för teknologiöverföring som finns för företag som vill samarbeta.

– Det är att ta i, säger Susanne Åberg.

Däremot kan man säga att Cern och industrin ofta framgångsrikt interagerar, på flera sätt.

– Industrin har nytta av Cern men det finns inget linjärt samband. Det är inte så att man satsar x antal kronor och får ut ett visst antal nya produkter, utan det sker mer slumpmässigt, säger Åberg.

Ett av de större företagen i avhandlingen är ABB. För deras del ledde samarbetet till exempel till produktutveckling. Cern tvingade fram en lösning där ett kontrollsystem måste göras om för att kunna tala med konkurrerande Siemenssystem. Detta gagnade senare ABB när man rullade ut det mer flexibla systemet på marknaden.

I ett annat fall ledde samarbetet till att ett helt nytt företag startades. Projektet handlade om värmeisoleringsjackor för rör. ABB tyckte att det låg utanför deras område, varpå deras egen kontaktperson hoppade av, blev entreprenör, och startade en framgångsrik produktion av värmejackor för Cern – i lilla Järna.

Från båda sidor löpte samarbetet via ett litet antal människor, och de stabila personliga relationerna gjorde med åren informationsutbytet allt mer effektivt och informellt. Efter femton år förlorade ABB kontraktet när en annan leverantör kunde erbjuda billigare produkter för partikelacceleratorn LHC. Det avslutade ett omtyckt samarbete som lett till innovation, teknologiöverföring och nya företag som sidoeffekt.

Avhandlingen visar att svensk industri inte på något sätt är överrepresenterad som leverantör till Cern.

– Det går lite av en skiljelinje mellan syd och nord, säger Susanne Åberg.

Det förklaras av många på Cern med att till exempel schweiziska och franska företagare är mer benägna att fysiskt interagera med Cern, som ligger nära Génève, även innan ett kontrakt. En del svenska företagare hävdar att sydeuropeiska företagare har ett osynligt politiskt kapital i ryggen som ger dem fördelar. Personal på Cern däremot säger mellan raderna att svenska företagare ibland överskattar sin kompetens och betydelse. Tekniken som behövs måste inte alltid vara avancerad och kan ofta masstillverkas billigare i sydeuropa. Det motsäger något den politiska viljan att Cerns upphandlingar ska driva innovation.

– Det blir lite av ett moment 22, säger Susanne Åberg, men påpekar att Cern måste kunna rättfärdiga sin budget inför sina medlemsstater.

– Det måste finnas någon slags rättvisa i systemet.

Susanne Åberg tycker att det ska bli spännande att fortsätta följa utvecklingen på Cern och liknande anläggningar på närmare håll – som Max IV och ESS i Lund.

– Personligen tycker jag att grundforskning är viktig för sakens egen skull, säger Åberg.

Kontakta susanne.aberg@fek.uu.se

Mer om Cern

Cern stod ursprungligen för Conseil Européen pour la Recherche Nucléaire
Etablerades 1954
Budgeten är på motsvarande 8 322 miljoner svenska kronor
2 424 anställda
20 medlemsstater, 7 observatörer
Sverige var en av de 12 första medlemsstaterna
3 Nobelpris i fysik till 4 forskare

Källa: Cern och Nobelstiftelsen, siffror för 2011———