EUs inre marknad passar bäst för större företag

Följande text publicerades även i temat fnuttUmeå universitetfnutt i Entré nr 1, 1998:

Stora företag tjänar på EU:s inre marknad medan många mindre riskerar att slås ut. Det hävdar Karl Johan Bonnedahl som har undersökt konsekvenserna av ekonomisk integration.

Karl Johan Bonnedahl, doktorand vid Umeå universitet, har undersökt hur den ekonomiska integrationen efter Sveriges EU-medlemskap påverkar de svenska företagen.

– Vi vet att ökande stordriftsfördelar är en huvudeffekt av ekonomisk integration, säger Karl Johan Bonnedahl. Ett syfte med EU är faktiskt att skapa stora företag och unionen påskyndar den utveckling vi ser med företagsuppköp, fusioner och strategiska allianser.

Mest påverkas de företag vars produktlösningar och kompetens optimerats för enstaka nationella marknader.

– Dessa fnuttmellanföretagfnutt som saknar såväl internationell som regional konkurrenskraft kommer i viss utsträckning att slås ut, tror Karl Johan Bonnedahl.

Men eftersom storföretagen inte kommer att kunna täcka in all efterfrågan finns det fortfarande utrymme för företag med bara regional eller lokal förankring. För denna grupp blir konkurrenskraften beroende av geografisk och personlig närhet, bra rykte och liknande faktorer. Aktiv kundvård är inte för inte ett begrepp i tiden.

En avsnitt i den kommande avhandlingen utgörs av en undersökning där cirka 200 mindre tillverkande företag har tillfrågats om den inre marknaden, en gång före EES-avtalet och en gång efteråt.

Tolv procent upplevde en positiv påverkan medan åtta procent upplevde en negativ påverkan. Hela 72 procent av de tillfrågade företagen bedrev exportverksamhet, men uppgav att den ökade exporten med all sannolikhet berodde mer på kronfallet än på EU.

De flesta hade inga förväntningar på integrationen i framtiden. Endast 21 procent förväntade sig positiva effekter medan åtta procent väntade sig negativa effekter.

– Största enskilda exportlandet för mindre svenska företag är Norge, och dit blev det ju svårare att exportera, förklarar Karl Johan Bonnedahl med hänvisning till de negativa siffrorna.

I sitt arbete har han kommit fram till tre olika typer av hinder för att driva internationell handel: politiska hinder, hinder som kommit till genom marknaden och naturliga hinder.

De politiska hindren, det vill säga lagar, avgifter, tekniska specifikationer och dylikt är sådana hinder som ses över i samband med en integration.

– De största hindren anses istället vara de naturliga, det vill säga fysiska avstånd, språk och kulturella skillnader. Dessa kan inte avhjälpas från Bryssel, säger Karl Johan Bonnedahl.———–