Smålänningar banade väg för norrländsk Gnosjöanda

Följande text publicerades även i Entré nr 1, 2001:

Inflyttningen från Småland har betytt mycket för den en gång så livaktiga småföretagsamheten i Skelleftebygden.

En stor roll spelar också den dominerande frikyrkan och giftermålen mellan lokala företagarsläkter. Det visar en doktorsavhandling av Torbjörn Danell, institutionen för ekonomisk historia vid Umeå universitet: Entreprenörskap i industrialismens gränsområde? – En studie av lokala förutsättningar och företagarnätverk i Skelleftebygden under 1800- och 1900-talen.

Torbjörn Danell har valt att studera Skelleftebygden eftersom den med sitt blomstrande entreprenörskap har avvikit från övriga Norrland. Småföretag har startats inom framför allt verkstadsindustri och träförädling. Många av dem är stora och kända i dag, som hisskonstruktören Alimak och gummitillverkaren Skega.

– Jag har försökt ta reda på varför bygden har haft denna för Norrland så ovanliga entreprenörsanda. Det har alltid sagts att etableringen av storföretaget Boliden i början av 30-talet har varit den främsta förklaringen, men jag har funnit att detta bara delvis är sant. Visst har Boliden givit företagsamheten väsentlig draghjälp, liksom att Skellefteå fick stadsrättigheter, men regionen hade en stark entreprenörsanda redan före Boliden. Så det finns andra mer avgörande förklaringar, säger han.

Fabrikörskunnande

En sådan förklaring är att smålänningar från Markaryd slog ner sina bopålar i Skelleftebygden och gifte sig med byarnas döttrar. Därmed överförde de kunskaperna om hur man driver företag, ett fabrikörskunnande. I avhandlingen berättas bland annat om en av entreprenörerna som i en intervju betonar att en viktig drivkraft för honom var att han ville bli ”fabrikör”. Han ansåg att den titeln hade en speciell klang.

En annan viktig grogrund för entreprenörskapet har varit de sociala nätverken i form av föreningar och släktskap.
– Jag vill särskilt betona släktskapets betydelse. När företagarfamiljer gifte ihop sig stannade initiativkraften kvar på orten.

Präster förebilder

Detta nätverkande är en spegling av de sociala mönstren i företagsamma Småland. En annan är religionens betydelse. Det är ingen slump att frikyrkan är så stark i såväl Gnosjötrakten som i Skelleftebygden, menar Torbjörn Danell. Religionen stärker banden mellan människorna på orten och blir en arena för de drivkraftiga.
– I Skelleftebygden har lekmannaprästerna fungerat som förebilder. De har själva varit hantverkare eller intresserat sig för företagandet och – som de betydelsefulla personer de har varit – förmedlat denna positiva inställning till ortsbefolkningen.

På de 200 åren har Skelleftebygden ökat från 13 000 till 73 000 invånare. Expansionen kom av sig under 70-talet och i dag har Skelleftebygden tappat sitt entreprenöriella försprång. Underskattning av tjänstesektorns betydelse samt frånvaro av ett universitet, anger Torbjörn Danell som några orsaker. Han planerar nu att gå vidare med liknande studier om företagsamhetens historieutveckling i andra regioner i Norrland.
———–