Innovatör, kreatör – eller båda delarna

Följande text publicerades även i Entré nr 1, 2001:

Innovation och kreativitet. Två begrepp som ofta används i dagligt tal. Men vad betyder de egentligen? Fyra forskare reder ut begreppen.

För att en idé eller uppfinning ska räknas som en innovation ska den vara nyskapande och nå framgång. Det är OECDs definition på begreppet, en definition som Roland Andersson, professor i innovationsteknik vid Mälardalens högskola, använder sig av.
– Det ska vara en oväntad idé, även i forskarkretsar. Till och med en expert ska haja till när han får höra talas om den. Sedan ska idén nå framgång av något slag. Det finns massor av idéer på patentverket som aldrig blir något. De räknas inte som innovationer. Folk säger ofta innovation när de menar uppfinning.

Man brukar skilja mellan två typer av innovationer, den radikala och den inkrementella. En radikal innovation innebär ett stort steg i utvecklingen, en helt ny produkt som fyller helt nya behov. Ett exempel är den integrerade kretsen. Men de allra flesta innovationer är istället av den inkrementella typen, alltså inte så radikala, utan snarare en utveckling av en redan befintlig produkt.

Innovationer har blivit ett viktigt sätt för företag att nå framgång. Många företag, även de större, försöker skapa en kreativ miljö som främjar tillkomsten av nya innovationer. Framtidsforskaren Bengt-Arne Vedin skriver i sin bok Innovation & Kreativitet att företag som inte satsar på innovation i dag riskerar att bli förbisprungna och till slut gå under.

Men vad är då kreativitet? Samme Vedin menar att det finns flera hundra definitioner, men att många av dessa definitioner går att sammanfatta med orden ”att skapa något nytt och nyttigt”. Handlar det om konstnärlig kreativitet kan ”nyttigt” ersättas med exempelvis ”intressant och tilltalande”.
Roland Andersson menar att en bra innovativ och kreativ miljö kräver både kaos och struktur. Men att medvetet försöka skapa en kreativ metod är en svårlöst paradox.
– Så fort man bildar en organisation blir innoverandet ofta stendött. Det kan i och för sig finnas frihet i en organisation, men det finns också mycket regler, säger han.

En framgångsrik innovatör ska enligt Roland Andersson ha god uppfattningsförmåga, föreställningsförmåga och kreativ förmåga. Man måste uppfatta behov, förstå vad man ska skapa och hitta lösningar som kan återskapas i produktion. Han skiljer också mellan begreppen innovatör och entreprenör. I sin forskning använder han sig ibland av begreppet innoprenör när han pratar om en innovativ entreprenör.

Även Åke Andersson, professor vid Institutionen för Infrastruktur och samhällsplanering på KTH, menar att det finns en skillnad mellan entreprenören och innovatören.
– Både innovatören och entreprenören går runt och plockar upp idéer för att sedan ta ut dem på marknaden. Men innovatören är lite mer unik. I entreprenörens fall handlar det mer om imitation än om innovation, säger han.

Åke Andersson menar att mer vikt läggs vid de kreativa krafterna i ett företag idag, jämfört med tidigare.
– Förr var man väldigt orienterad mot att mäta ett företags tillväxt i kvantitativa input, som arbetskraft och naturresurser. I dag går vi mer mot att mäta tillväxt i humankapital. Alltså tillväxt av kunskap och kompetens. Forskningen intresserar sig för hur nya idéer skapas, istället för att bara titta på kapitalackumulering.

Som många andra forskare på området använder Åke Andersson Joseph Schumpeters definition av innovation. Schumpeter grundade innovationsteorin 1911 och menade att innovation handlar om att introducera en ny produkt eller marknad i sin verksamhet.
– Man måste skilja mellan kreation och innovation. En kreation existerar bara i idévärlden. En innovation kan ha skvalpat runt i idévärlden länge innan någon tar den i anspråk för ekonomiska ändamål. Först då är det egentligen en innovation, säger Åke Andersson.

Mette Mønsted, lektor vid Institutionen för ledarskap, politik och filosofi på Handelshögskolan i Köpenhamn, använder också Schumpeters definition. Men även om den definitionen är ganska klar, menar hon att det finns många begreppsliga problem här.
– Innovation blandas ofta ihop med entreprenörskap. Ungefär som många tror att man är entreprenör bara för att man startar ett företag. Visst, begreppen går ihop och det finns ofta innovativa inslag i entreprenörskap. Men även större företag kan vara innovativa, säger Mette Mønsted.

Hon menar också att behovet av att vara kreativ och innovativ är stort i dagens ekonomiska klimat.
– Innovation är väldigt viktigt, särskilt för delar av den så kallade nya ekonomin. Att skapa något nytt är i dag en intellektuell utmaning. Då krävs en öppenhet och ett nytt sätt att styra företag, management genom skapandet av något nytt. Eller management genom kunskap.

Lästips:

Uppfinnarboken – om uppfinnandets innersta väsen av Roland Andersson, 1996, Liber-Hermod, Malmö.
Innovation & kreativitet av Bengt-Arne Vedin, 2000, Alhambra, Furulund.
Framtidens arbete och liv av Åke E Andersson och Peter Sylwan, 1997, Natur och kultur, Stockholm.
Creative Action in Organizations av Cameron Ford och Dennis Gioia, 1995, Sage Publications, Thousand Oaks, Kalifornien.———–