Exportörer väljer E4:an

Följande text publicerades även i Entré nr 4, 2010:

En stor del av ekonomin skapas i kunskapsintensiva storstäder. Men ett område där städerna inte dominerar lika starkt är inom export. Många exportföretag söker sig till bra infrastruktur, snarare än till FoU. Däremot påverkar kunskapstillgången vilken typ av produkter företagen exporterar.

Sara Johansson är nationalekonom och disputerade på avhandlingen Knowledge, Product Differentiation and Trade. I den har hon studerat hur tillgänglighet till FoU och högutbildad arbetskraft påverkar exportföretag i olika delar av landet. Var finns de exporterande företagen och varför?

– Jag blev tidigt intresserad av internationella kontakter, export och den delen av ekonomin. Regional ekonomisk geografi var jag först inte så intresserad av. Bland annat på grund av att geografin är svår att förändra. Men när jag hade läst en del förstod jag att de geografiska aspekterna är jätteviktiga. Man kan inte förstå hur ekonomin fungerar om man inte förstår de geografiska förutsättningarna, säger Sara Johansson.

En stor del av den senare tidens ekonomiska forskning har handlat om urbanisering och vikten av att finnas i händelsernas centrum. Ta till exempel modebegrepp som kluster och regionala innovationssystem, eller kändisprofessorn Richard Floridas forskning om städers attraktionskraft.

– Men det är egentligen mer intressant att förstå varför någon startar företag i glesbygdsregioner. Det är inte så svårt att förstå varför man startar i Stockholm, där har man ju nära till allt.

Johanssons forskning visar att export faktiskt inte är så koncentrerat till storstäder som man kan tro.

– Exporten är hög ifrån områden där infrastrukturen är bra. Många exportföretag ligger i stråk längs större vägar som E4:an och E6:an. Det har såklart med logistik att göra. Vägnätet ger bra tillgänglighet till både den inhemska och den utländska marknaden.

En anledning till att export inte koncentreras till storstäder är att hemmamarknaden minskar i betydelse för exporterande företag. Då minskar också fördelen med att ligga i storstädernas absoluta närhet. Sedan behöver det ju inte vara samma företag som skapar produkten som säljer den till utlandet. Företaget som tar fram produkten kan mycket väl ligga i en storstad, medan exportföretaget ligger någon helt annanstans – exempelvis längs E4:an.

Forskningsmiljöer, som framförallt finns i storstäder, är alltså inte avgörande för mängden export från en region. Men tillgänglighet till forskning och högutbildad arbetskraft ger ändå tydliga avtryck i en regions exportflöden. Företag i kunskapsintensiva regioner exporterar fler produkter, och produkter med ett relativt sett högt värde. Från sådana regioner exporteras alltså mer differentierade och avancerade produkter. Det gör att företagen blir mindre utsatta för konkurrens från lågkostnadsländer.

Forskning och kunskapsintensiv produktion behöver inte nödvändigtvis resultera i högteknologiska produkter, poängterar Sara Johansson. Det kan ligga avancerad FoU även bakom produkter som vid en första anblick ser enkla ut.

– Det här är intressant för innovationspolitiken. Man bör inte stirra sig blind på högteknologiska exportprodukter, utan bredda perspektivet. Tänk hur mycket forskning som ligger bakom till exempel avancerade produktionsprocesser som kanske främst används i den inhemska tillverkningsindustrin.

Johansson framhåller också att det behövs olika typer av entreprenöriellt kunnande för att bli en framgångsrik exportör.

– När man ska börja exportera är det inte främst teknisk kunskap och forskning som behövs. Det är snarare kunskap om olika marknader och affärskulturer som krävs för att bli konkurrenskraftig på en internationell marknad. Den här typen av kunskap verkar kunna spilla över mellan företagen. Så här kan det faktiskt finnas en anledning för exportföretag att ligga nära varandra. Det är ett tecken på en klusterekonomi som grundar sig i exportverksamheten, säger Johansson.

Kontakta sara.johansson@jordbruksverket.se———–