Företag föder företag

Följande text publicerades även i Entré nr 3, 2010:

Varför väljer vissa människor att starta företag? Många forskare har sökt svaret på den frågan. Få har haft tillgång till så stora databaser som Apostolos Baltzopoulos. I sin avhandling visar han att den lokala företagskulturen spelar roll.

– Det är en lyx att få tillgång till SCB:s data. Det är bara de nordiska länderna som har så omfattande databaser. Men samtidigt är det en rejäl utmaning att hantera så mycket material.

Det säger Apostolos Baltzopoulos som har använt databasen ”Företagens och arbetsställenas dynamik” i sin forskning. Det innebär att han har kunnat kartlägga hela den svenska privata arbetskraften, 2,5 miljoner människor, från 1985 och framåt. Han har identifierat grundare av nya företag, spårat deras tidigare anställningar, deras erfarenheter från olika industrier och deras tillgång till bland annat kunskapskapital.

Avhandlingen Essays on High-Quality Entrepreneurship – On the Origins and Survival of Start-ups and the Role of Universities in the Location Decision är en sammanläggning av fyra artiklar. Baltzopoulos intresserar sig för möjlighetsentreprenörer, det vill säga personer med stor potential som startar företag för att de vill göra det – inte för att de måste. Vad triggar dem att bli företagare?

– Ett intressant resultat av min forskning är att den relativa storleken på företagen i en region har stor betydelse. I entreprenöriella miljöer med många småföretag skapas flest avknoppningar.

– Logiken bakom detta är att när man jobbar i mindre företag kommer man i kontakt med en stor mängd kunder och får god kunskap om marknaden. Och när man är omgiven av entreprenöriella aktiviteter ligger det nära till hands att själv starta företag, säger Apostolos Baltzopoulos.

Hur det lokala näringslivet är sammansatt spelar också roll. Mest gynnsamt är det att ha en stor mängd företag inom branscher som anknyter till varandra, till exempel restaurang, hotell och turism. Det kallas relaterad diversifiering, och ökar sannolikheten för att fler ska starta företag i regionen. Ett mer differentierat näringsliv har inte samma positiva effekt på företagandet.

– Det verkar inte heller som att extrem specialisering föder fler företag. Vill man öka entreprenörskapet i en region bör man satsa på relaterad diversifiering.

Baltzopoulos har även undersökt hur moderbolagens FoU-strategier påverkar kvantiteten och kvaliteten på avknoppningarna. Tidigare studier har ofta handlat om hur stora belopp som investerats i FoU. Han har i stället koncentrerat sig på kontinuiteten i FoU-satsningarna. Är det de mest innovativa och FoU-intensiva företagen som knoppar av flest entreprenörer? Eller är det tvärtom de mest innovationssugna personerna som startar eget för att det inte satsas långsiktigt på FoU i företaget där de är anställda?

Apostolos Baltzopoulos har identifierat 350 000 individer i 2 200 moderbolag och 3 000 avknoppningar, både tjänsteföretag och tillverkande företag. Han har sedan följt dem över åren för att se vilka som stannar kvar som anställda, byter företag, lämnar arbetsmarknaden eller startar nya företag.

– Det visade sig att flest företag knoppas av från moderbolag med sporadiska FoU-satsningar. Det verkar som att företag med en mer uthållig FoU-strategi är bättre på att ta vara på nya idéer och kunskap inom företaget. De är också bättre på att skydda sina investeringar, till exempel genom patent.

– De företag som trots allt knoppas av från FoU-intensiva moderbolag är oftast mer framgångsrika än andra avknoppningar. Detta gäller särskilt kunskapsintensiva tjänsteföretag, där humankapitalet är en avgörande faktor.

Universitet och högskolor framhävs ofta som motorer i den regionala utvecklingen. Baltzopoulos har därför granskat studenters entreprenöriella beteende. Genom att gå tillbaka i tiden och titta på födelseorter, studieorter, anställningar och företagsstarter kan han konstatera att akademiker gärna startar verksamheter där de har pluggat.

– Studenter är mobila, och det är väldigt vanligt att flytta till en annan ort för att studera. På studieorten knyter man kontakter och utvecklar sociala nätverk. De är av största vikt när man sedan ska starta företag.

– Man skulle ju kunna tro att de här resultaten bara gäller studenter som flyttar exempelvis från Umeå till Stockholm. Men faktum är att tendensen är starkare på mindre orter. Stockholmare som flyttar till Umeå för att plugga väljer alltså att även starta företag där, säger Baltzopoulos.

För mer info: abal@kth.se

Om spin-offs och spin-outs
Apostolos Baltzopoulos skiljer i sin forskning mellan två typer av avknoppningar: spin-offs och spin-outs. I båda fallen handlar det om att personer lämnar sin anställning för att starta eget. En spin-off kan etablera sig inom vilken industri som helst, medan en spin-out alltid är verksam inom samma industri som moderbolaget. Förekomsten av spin-outs beror förstås på hur snävt man definierar olika branscher. Baltzopoulos uppskattar att ungefär 50 procent av alla kunskapsintensiva tjänsteföretag kan klassificeras som spin-outs. Motsvarande siffra bland tillverkande företag är 5 procent.———–