Utländskt kapital är inte neutralt

Följande text publicerades även i Entré nr 1, 2009:

En stor del av det riskkapital som investeras i svenska företag har sitt ursprung i utlandet, främst USA. Men de utländska pengarna kommer med ett pris – frihet. Det visar Ciara Sutton i en doktorsavhandling från Handelshögskolan i Stockholm.

Ciara Sutton kommer från Australien, men är sedan 13 år tillbaka bosatt i Sverige. Under it-boomen arbetade hon för ett svenskt, riskkapitalfinansierat företag. Där föddes också intresset för riskkapitalbranschen och hur den fungerar.

– Jag trodde att riskkapitalister var reaktiva, att de reagerade på hur marknaden utvecklades. Men här lärde jag mig att de snarare är proaktiva. De påverkar marknaden och hur företagen agerar, säger ekonomie doktor Ciara Sutton.

Men vad är det som styr hur riskkapitalisterna agerar? När Sutton frågade riskkapitalisterna själva fick hon rådet att följa pengarna. I sin avhandling har hon därför undersökt hur utländska investerare påverkar svenskt riskkapital. Avhandlingen har fått namnet Foreign Indirect Investment in the Venture Capital Industry – A Study of Foreign Limited Partners’ Impact on Venture Capital Firms in Sweden.

Hennes första tanke var att göra en kvalitativ intervjustudie. Men det visade sig vara svårt att få riskkapitalisterna till intervjustolen.

– Även med mina kontakter i branschen skulle det ha blivit en mammutuppgift. Så det blev en kvantitativ studie, kompletterad med ett fåtal intervjuer.

Både hårda och mjuka

De som investerar i Sverige är bland annat stora amerikanska pensionsfonder, och det kan handla om riktigt mycket pengar för ett svenskt riskkapitalbolag. Men för att få in pengarna måste man möta ett antal krav. Att uppfylla kraven kan innebära betydande förändringar för riskkapitalbolaget.

Sutton har undersökt hur inflödet av utländskt kapital påverkar riskkapitalbolagen inom tre områden: Investeringsstrategier, ledningens agerande och roller, samt ledningens attityd gentemot portföljföretagen.

– Jag ville ha med både hårda och mjuka variabler. Bland annat för att se om riskkapitalister också är människor. Själva anser de nämligen att de inte är det, säger hon med ett leende.

Resultaten visar att det utländska kapitalet är långt ifrån neutralt. Det påverkar riskkapitalbolagens agerande på många sätt. En konkret skillnad är att riskkapitalbolag som har utländsk finansiering är mer specialiserade i sina investeringar. Ofta fokuserar de på en bransch, men har hela Norden som geografiskt område.

– De blir helt enkelt tillsagda hur och var de ska investera. Lyder de inte, blir det inga pengar. Därför blir deras investeringar också rätt likriktade. Riskkapitalbolag som inte har utländskt kapital har mycket större mångfald i sina investeringar. De kan exempelvis välja att investera mer lokalt, eller inom flera olika branscher.

Ledningens roll skiljer sig också åt. I riskkapitalbolag som tar in utländsk kapital ägnar sig ledningen mer åt strategiskt arbete, och inte så mycket åt den dagliga styrningen. Det blir alltså mindre tid åt praktiskt arbete med portföljföretagen.

Förväntar sig konflikt

Sutton har också upptäckt attitydskillnader mellan dem som har utländskt kapital och dem som inte har det.

– De riskkapitalbolag i Sverige som har utländskt kapital känner sig mindre ansvariga för sina portföljbolag. De förväntar sig nästan att det ska finnas en konfliktsituation mellan dem själva och företagen de investerar i.

Ett resultat hon gärna lyfter fram från sin avhandling är att existerande förklaringsmodeller för utlandsinvesteringar inte passar in på riskkapitalmarknaden. De flesta av dagens modeller handlar om direktinvesteringar som inte går via mellanhänder, som till exempel riskkapitalbolag.

– Modellerna måste anpassas till den typ av investering det handlar om, konstaterar Ciara Sutton.

För mer info: ciara.sutton@hhs.se
———–