Småföretag tvekar inför ny teknik

Följande text publicerades även i Entré nr 4, 2007:

Nätverk kan hjälpa mindre företag både att ta till sig ny teknik, och att formulera sina behov av nya produktionsmetoder. Det visar Jens von Axelson i On development of production methods for transfer to small to medium-sized enterprises, framlagd vid KTH. Kunskapen om nya, effektiva tillverkningsmetoder finns, men det är svårt att få företagen att använda dessa metoder.

Teknologie doktor Jens von Axelson har undersökt varför små och medelstora företag inte utnyttjar nya produktionsmetoder i den utsträckning som de skulle kunna.

– Vi industriforskare är inte tillräckligt bra på att systematiskt sprida kunskapen om de metoder vi kommer fram till. Hur vi uttrycker och utformar resultaten har betydelse i själva spridningen av resultatet. Problemet är egentligen adresserat till hela innovationsframtagnings- och spridningsprocessen.

Nödvändiga nätverk

Nätverkande som metod kan hjälpa företagen att ta till sig ny teknik genom att innovatörer, forskare och andra kan sprida kunskapen om nya metoder, menar von Axelson. Men det är också ett bra sätt för innovatörer att få reda på företagens behov.

– När vi väl får ihop mindre företag i nätverk så kommer det fram en massa förslag, problemställningar och behov som det nästan är omöjligt att få från enskilda företag. När företagen fått gehör för sina behov leder det också till en vilja att ta till sig nya rön.

Jens von Axelson ser två olika drivkrafter bakom behovet av nya produktionsmetoder. Antingen en uttalad förfrågan från ett eller flera företag, eller att forskare hittar en nisch, ett hål i tidigare forskning, som de vill fylla.

– Jag har själv gjort en del sådana studier, bland annat en som utmynnade i en bra metod. Men det visade sig sedan att den inte fick den spridning som jag hade hoppats på. Jag menar att det till stor del berodde på att man i det projektet inte gjorde en tillräcklig behovsanalys.

I avhandlingen utvecklar von Axelson en modell som ska underlätta spridningen av kunskap om nya produktionsmetoder. Den består av fyra delar: logik, beskrivning, support och presentation.

– Logiken är ju det som allting utgår ifrån. Vad är det den här metoden ska åstadkomma i verksamheten, varför behöver vi den? Beskrivningen är inte bara för att beskriva hur saker och ting ska gå till, utan används även i själva utvecklingsfasen. Supportdelen handlar om vilka olika hjälpmedel som kan behövas.

– Presentationen kan göras på olika sätt: som en powerpointpresentation, ett produktblad eller en hemsida. Den är det första som företaget stöter på, så den bör vara enkel och tydlig. Får forskaren med alla fyra bitarna så har han eller hon gjort väldigt mycket.

Splittrad forskning

Ett problem som von Axelson ser, är att det är svårt att få någon kontinuitet och helhetssyn över de forskningsresultat som kommer fram på olika universitet och högskolor. Han anser att forskningen har blivit splittrad med för många forskargrupper, och för korta projekttider.

– Man har kanske två och ett halvt år på sig att utreda en frågeställning, sedan tar pengarna slut. Då har man skrivit en rapport till Vinnova eller någon annan finansiär, och i bästa fall bundit kunskapen inom forskargruppen.

– Ofta har doktoranderna samlat på sig en mängd kunskap, men de bereds inte plats att vara kvar och bidra till fortsatt kunskapsutveckling. Helhetssynen går förlorad.

För mer info: jens.von.axelson@ivf.se———–