”Jag är besatt av att förstå innovationsprocesser”

Jonas
Gustafsson
DELA

Följande text publicerades även under vinjetten ”Porträttet” i Entré nr 3, 2007:

Charles Edquist, skridskoåkande innovationsprofessor:

Charles Edquist var med om att formulera innovationssystemansatsen i början av 1990-talet. Sedan dess har han sett som sin uppgift att ge begreppet mer stadga och struktur.
– Begreppet används ofta ganska löst. Det kan betyda allt och inget, säger han.

Charles Edquist insåg redan tidigt att innovation var hans kopp te. Under sin grundutbildning i ekonomisk historia vid Lunds universitet förstod han hur viktig innovationsprocessen är för samhällsutvecklingen.

– Det kallades teknik på den tiden, men man menade ungefär samma sak. Nu har vi generaliserat begreppet så att det även innefattar tjänsteinnovationer och organisatoriska innovationer. Då blir det plötsligt ett ganska stort fält, som man kan dela upp på många sätt, säger Charles Edquist.

Efter en master vid University of California disputerade han i ekonomisk historia vid Lunds universitet. Avhandlingen handlade om teoretiska aspekter på teknisk förändring och energiteknik. Han var sedan professor i Linköping under många år, innan han 2003 kom tillbaka till Lund och till Ruben Rausings professur i innovationsstudier.

– Jag kom in i det här för att jag är besatt av att förstå innovationsprocesser. Det har hänt otroligt mycket om man jämför Sverige i dag med Sverige 1907, och innovation har en stor del i den utvecklingen. Innovation påverkar inte bara tillväxten, utan även sysselsättningen och hela vårt sätt att leva. Eftersom innovationer är så viktiga för hela samhällsutvecklingen, är det också viktigt att forska om dem.

Inte färdig teori

Begreppet innovationssystem har blivit väldigt populärt de senaste åren. Varför har det fått en sådan attraktionskraft?

– Det kom i rätt tid, och det appellerar till såväl forskare, som till policymakare och företagsstrateger, förklarar Edquist.

Men han vill fortfarande inte kalla det för en fullt utvecklad teori, utan just för en ansats.

– Det krävs mycket arbete innan något förtjänar att kallas teori. Innovationsforskningen har gjort stora framsteg de senaste åren, men det finns enormt mycket kvar att göra. Vi känner till exempel inte till alla faktorer som påverkar innovationsprocesserna, och inte heller deras relativa betydelse.

– Alla som funderar på det här, håller med om att innovation är den viktigaste faktorn bakom produktivitetstillväxt. Men samtidigt är det svårt att visa hur det går till. För att kunna bedriva en bra policy måste man veta en hel del om både determinanterna för innovationer och innovationernas konsekvenser.

Det händer i gränsländer

En annan sak som är viktig att inse om man vill stödja innovationsprocesser är att innovationer ofta sker i gränslandet mellan discipliner och organisationer, och inte inom dem.

– Ett företag får aldrig luta sig tillbaka och säga: ”vi kan allt”. De måste alltid ha porerna öppna utåt. Det finns saker utanför företagen som behövs för att nå de nya, värdeskapande kombinationer som Schumpeter pratade om. Det är just den här interaktiviteten som ordet ”system” i begreppet ”innovationssystem” försöker fånga.

Charles Edquist är sedan 2004 föreståndare för det Vinnovafinansierade forskningscentrumet CIRCLE. Det har funnits i tre år och fick nyligen ett Linnébidrag som möjliggjorde tillsättandet av sex nya forskartjänster.

En av CIRCLEs uppgifter är att bidra med policynära forskning. Att få till en bra innovationspolicy är inte lätt. Ibland sägs det att policyn ska vara neutral, men det är en önskedröm enligt Edquist.

– Det är som att en företagsledare skulle säga att de ska förhålla sig neutrala. Policy är alltid selektiv. Om man vill lösa ett problem måste man fokusera på just det problemet, och då blir åtgärderna selektiva. Det handlar om att man måste göra rätt val. Och eftersom det är ovanligt att det blir rätt på en gång, måste man även ha rätt att göra misstag.

– Sverige har höga investeringar i FoU och innovationsverksamhet, men när det gäller output är vi inte lika bra som många andra länder. Vi är bättre på att imitera än på att skapa grundläggande innovationer, och vi är bättre på tjänsteinnovationer än på att ta fram nya materiella produkter. Det går också bättre för små företag än för stora i Sverige, när det gäller innovation. Därför är det ett problem att det svenska systemet fortfarande gynnar de stora företagen.

På frågan om han själv har någon favoritinnovation vill han först inte svara, men efter en viss tvekan nämner han långfärdsskridskon och stigbygeln.

– Jag både rider och åker skridskor, så därför väljer jag de två. Det är ju helt fantastiskt att skridskon är det mest friktionsfria sätt vi människor kan ta oss fram på, säger Charles Edquist.

Fakta:
Namn: Charles Edquist
Bakgrund: Disputerade 1981 vid Lunds universitet. Blev professor 1986 vid Linköpings universitet. Sedan 2003 innehar han Ruben Rausings professur i innovationsstudier vid Lunds universitet och 2004 blev han föreståndare för CIRCLE vid samma lärosäte.
Aktuell: Med boken Small Country Innovation Systems: Comparing Globalisation, Change and Policy in Asia and Europe (Edward Elgar), som ges ut under hösten 2007, och med Medicin för Sverige – Nytt liv i en framtidsbransch (SNS), som gavs ut våren 2007.
För mer info: www.circle.lu.se———–

4928

DELA