Branschtillhörighet påverkar kunskapsutbyte i kluster

Följande text publicerades även i Entré nr 1, 2007:

Innovationsskapandet är ojämnt fördelat över jordklotet. Vissa regioner sprutar ur sig innovationer, medan andra traskar på i gamla fotspår. Kunskapsutbyte är grunden för ett innovativt klimat, och vilken bransch och region man tillhör avgör hur detta utbyte ser ut.

Kunskap, både lokal och global, är av största vikt för en regions framgång. I doktorsavhandlingen Faraway, so Close! The Changing Geographies of Regional Innovation undersöker Lars Coenen hur samspelet mellan nära och avlägsen kunskap ser ut.

– Tidigare forskning om regionala innovationssystem och kluster har ofta fokuserat på det lokala kunskapsutbytet. Jag ville gå steget längre och se de lokala och de globala kontakterna som komplement till varandra, säger filosofie doktor Lars Coenen, verksam vid CIRCLE, Lunds universitet.

Forskare är globala

Hans avhandling bygger på två olika forskningsprojekt om industriella kluster. Det första är en stor komparativ fallstudie av tolv nordiska kluster inom en rad olika branscher – från möbelindustri i Danmark till filmindustri i Island och högteknologi i Kista utanför Stockholm.

– När man jämför olika kluster måste man ta hänsyn till vilken bransch de tillhör. Det påverkar vilken kunskap som skapas, hur den skapas och hur hela innovationsprocessen går till. En stor skillnad är till exempel hur kunskapsutbytet ser ut – om det till största del bygger på lokala eller globala kontakter. Det här är mycket viktigt för att förstå dynamiken i olika typer av kluster.

I branscher som har ett stort inslag av forskning sker kunskapsutbytet på en mer internationell arena. Forskare är ofta redan en del av ett globalt nätverk när de ger sig in i företagandet. De är vana att åka på konferenser och förstår varandras språk och arbetsmetoder.

Ingenjörsbaserade branscher förlitar sig i högre grad på lokal kunskap. De arbetar ofta med en mer konkret produkt och institutionella och kulturella skillnader spelar större roll.

– Att hålla kunskapsbasen lokal är också mycket lättare när det inte handlar om lika specialiserad kunskap.

De undersökta klustren är lokaliserade till olika typer av områden. Kluster som ligger i städer har fördelen av att vara mer heterogena än de som ligger på landsbygden. Därmed kan de också dra nytta av fler typer av kunskap. Lantliga kluster måste i stället satsa på att specialisera sig.

Nationellt kunskapsutbyte

Det andra projektet går in på djupet på bioteknologiklustret Medicon Valley i Öresundsregionen. Företag i såväl Danmark som Sverige ingår i undersökningen.

– Här syns tydligt kombinationen av lokal och global dynamik. Många företag är startade av forskare, kanske i samarbete med en entreprenör. De söker ofta personal genom sitt nätverk från universitetet. Men eftersom det handlar om starkt specialiserad kunskap, behöver de också partners som inte finns lokalt. Här kommer det globala kunskapsutbytet in.

– Företagen i Medicon Valley har även ett stort nationellt kunskapsutbyte inom Danmark respektive Sverige. Däremot har de inte så mycket kontakt över bron, så att säga.

Coenens forskning kan ligga till grund för policyrekommendationer.

– Klusterkonceptet används ofta alltför uniformt. Det kan skapa förvirring. Det är viktigt att ta hänsyn till olika regioners och branschers specifika förutsättningar. Att ta reda på vad som finns i regionen är ett första steg för att skapa en bra policy. Det finns ingen one-size-fits-all-rekommendation, konstaterar han.

För mer info: lars.coenen@circle.lu.se———–