Tillväxt skapas genom samverkan

Följande text publicerades även under vinjetten fnuttÅsiktenfnutt i Entré nr 4, 2005:

Hur skapar vi tillväxt i Sverige? Som entreprenörskapsforskare finner jag frågan spännande. Jag avgränsar här tillväxt till ekonomisk tillväxt och entreprenörskap till företagande, trots att begreppen kan representera mycket mer. Jag anser att vi måste söka svaret på frågan genom att förstå de miljöer där entreprenörer verkar, och förväntas verka. Miljön kan vara ett industriellt distrikt, ett kluster, en region, en inkubator eller ett akademiskt lärosäte. Ska miljön vara gynnsam för entreprenören, måste det finnas både möjligheter och en positiv inställning till entreprenörskap.

Det fanns en tid då vår önskan var (och kanske är det fortfarande en önskan) att knäcka koden för hur vi kan skapa Gnosjöanda i Sveriges alla regioner. Gnosjöandan är en kultur med starka, täta nätverk mellan företagare där kunskap utbyts och utvecklas. Min avhandling visar att grunden för Gnosjöandan är ett antal värderingar som delas av dem som lever och arbetar där – och att dessa värderingar gynnar entreprenörskap. Ska vi förstå andra miljöer måste vi förstå den kultur och de värderingar som råder där.

Värderingar skapas i samspelet med de människor vi delar vår vardag med, men vi påverkas även av samhällets värderingar. Om värderingen är att ett Riktigt Företag tillverkar något, blir ett resultat att få tjänsteföretag startas. Om biotekniken ska frälsa Sverige, är det problematiskt att vara ett traditionellt tillverkande företag. Och om en anställning är det eftersträvansvärda – för så har det alltid varit – ja, då förblir nyföretagandet lågt.

Vi är medskapare till den kultur vi lever och verkar i, samt till de värderingar denna kultur representerar. Vet vi inte vilka värderingar som råder, vet vi heller inte vad vi eventuellt behöver förändra.

2004 startade Nutek programmet Samverkan Högskola – SMF. Syftet är att få svenska universitet och högskolor att operativt samverka mer med mindre företag, samt att utveckla den entreprenöriella kulturen på de svenska lärosätena. Efter drygt ett år som projektledare för programmet, som omfattar 21 lärosäten, har jag fått goda insikter i frågan om samverkan mellan akademi och näringsliv. Jag har förstått hur svårt det är att generalisera mellan vårt lands olika lärosäten, eftersom deras förutsättningar är så olika. Jag har insett hur stora skillnader det kan vara mellan olika ämnen – för vissa är samverkan helt naturligt, medan andra anser att det är något som katten har släpat in.

Mitt arbete som projektledare, och min forskning, gjorde att jag ville få veta vad lärare och forskare faktiskt gör och hur de ser på samverkan. Därför genomför jag hösten 2005, tillsammans med professor Clas Wahlbin (Högskolan i Jönköping), en enkätundersökning vid Växjö universitet, Göteborgs universitet, Linköpings universitet, Umeå universitet och Högskolan i Jönköping. Parallellt görs också närmare hundra kvalitativa intervjuer med entreprenöriella forskare, med målet att identifiera formella såväl som informella strukturer vid svenska lärosäten. Denna del av studien genomförs med doktor Merle Jacob vid Lunds universitet. Studien kommer att ge en bild av rådande värderingar och därmed av vilka förutsättningar som finns – och vilka som saknas – för att svenska lärosäten ska bli mer entreprenöriella.

Resan har börjat och jag hoppas komma fram till nya intressanta svar för hur vi ökar förutsättningarna för entreprenörskap i Sverige. En sak är uppenbar: kan vi inte dra nytta av all den kunskap som finns vid svenska universitet och högskolor lär det bli problematiskt att öka tillväxten i Sverige.

För mer info: caroline.wigren@ihh.hj.se———–