CIND forskar om bioteknik, rörlighet och upplevelser

En kortare version av denna artikel publicerades i Entré nr 1, 2005:

Vid forskningscentrumet CIND studeras innovationer och näringslivsomvandling utifrån perspektiven ekonomisk geografi, ekonomisk historia och företagsekonomi. Ett trettiotal forskare och doktorander är involverade i forskningsprojekt som bland annat handlar om bioteknik, arbetskraftens rörlighet och upplevelseindustrin.

CIND kom igång på allvar sommaren 2003 och centrumet är lokaliserat till Uppsala universitet. En del av forskningen går ut på att gräva där man står, nämligen i Uppsalas biotekniska kluster. Professor Anders Malmberg är föreståndare för CIND.

– Bioteknik har blivit ett centralt forskningsspår inom CIND. Till exempel har Anders Waxell kartlagt och analyserat framväxten av Uppsalas biotekniksystem i sin avhandling, säger han.

Ett annat CIND-projekt inom bioteknikområdet genomförs av Daniel Hallencreutz, Per Lundequist och Robin Teigland. De följer, dokumenterar och analyserar utvecklingen av klusterinitiativet Uppsala Bio som startade 2003.

Individer bär kunskap

Själv driver Anders Malmberg – tillsammans med andra CIND-forskare – ett större forskningsprojekt som handlar om arbetskraftens rörlighet, och om hur rörligheten hänger ihop med dynamiken i kluster.

– Bakgrundshypotesen för att studera kluster är alltid att kunskap och innovationsförmåga är viktiga faktorer i klustermiljöerna. Vi tror att arbetskraftens rörlighet är en underskattad kunskapsspridningsmekanism. När individer byter jobb tar de ju med sig sin kompetens och sina nätverk.

Forskare som studerar kluster och innovationssystem har velat ta reda på varför likartade företag som klumpar ihop sig på en speciell plats blir dynamiska. Har det att göra med att de kan samarbeta, att det blir lättare att köpa och sälja, eller är det kanske så att närbelägna företag sporrar varandra till stordåd? Enligt Anders Malmberg pekar forskningen hittills på att samverkan är mindre vanligt än man kan tro. Företagen är ofta varken konkurrenter eller kollegor.

– Det här är lite egendomligt. Det kan ju inte vara en slump att klustren genererar dynamik. En av de senaste idéerna är därför att det har med arbetsmarknaden att göra. När det finns många företag i samma bransch på en och samma plats ökar rörligheten. För individen är det attraktivt att det finns flera alternativa arbetsplatser på orten, och det bäddar också för avknoppningar.

Unika databaser

Frågorna om hur klusterdynamiken hänger ihop med arbetsmarknadens rörelser kommer att studeras brett, på flera olika sätt. I Sverige finns unika databaser där människors karriärer kan följas över tiden. Enskilda individer kan förstås inte identifieras i databaserna, men man kan exempelvis se hur länge en person har varit verksam inom ett visst kluster.

– Vi ska undersöka om arbetskraften är mer rörlig inom kluster, än mellan eller utom kluster. Vi kommer också att ta reda på om man kan se samband mellan en ökad rörlighet och en ökad klusterdynamik, berättar Malmberg.

Ett tredje centralt forskningsspår inom CIND är ett kärt barn med många namn. Men oavsett om man kallar dem fnuttkulturella industrierfnutt, fnuttkreativa näringarfnutt eller rätt och slätt fnuttupplevelseindustrinfnutt så talar man om en grupp företag som växer i både antal och betydelse.

– 9-10 procent av den svenska arbetskraften jobbar med kulturella industrier. Det motsvarar 100 000 företag, och de växer otroligt mycket, säger docent Dominic Power.

Många små upplevelseföretag

Han har kartlagt den svenska upplevelseindustrin och funnit en brokig blandning av gamla och nya företag. Vid sidan av tidningar och bokförlag finns företag som sysslar med musik, datorspel och design.

– Både inom nya och gamla branscher är majoriteten av företagen små. Ofta består de bara av en person. Arbetet är projektbaserat och rörligt.

Varför är upplevelseindustrin viktig att studera? Power pekar på flera olika anledningar.

– För det första har vi i de avancerade ekonomierna problem med tillverkningsindustrin. Vi kan inte konkurrera med lågkostnadsländer som Kina.

– För det andra har vi själva, och vår motivation, förändrats. Unga människor som är nya på arbetsmarknaden är ofta välutbildade. Livsstilen är viktig för dem, och de vill ha en klar koppling mellan sin utbildning och sitt jobb. Många är intresserade av kreativa jobb inom tjänstesektorn, och det är inte bara pengar som lockar.

Ökat symbolvärde

En tredje förändring har skett på produktsidan. Symbolvärdet har blivit viktigare än funktionen för konsumenten. Vi lockas av sådant som är snyggt, ergonomiskt och som känns bra.

– Även för högteknologiska mobiltelefoner är det ofta design, marknadsföring och upplevelsen som säljer. De flesta svenska företag kan inte längre konkurrera med bara pris eller kvalitet – kanske inte ens med sin teknologi. Konkurrensfördelen måste ligga i något annat, och det lyfter fram nya industrier som inte har varit centrala i ekonomin tidigare.

– Ett annat exempel är Danmarks möbelindustri. Landet har ingen skog, men är ändå världsledande. Det visar hur viktigt design kan vara.

Tillsammans med doktoranden Atle Hauge arbetar Dominic Power med ett nytt forskningsprojekt om den svenska klädmodebranschen. Tidigare har han forskat om den nordiska musikindustrin, och han har nyligen varit projektledare för ett stort projekt om design i Norden.

– Vi var femton forskare från fem länder, och vi hade också en referensgrupp från industrin. I vår avslutande rapport beskriver vi industrins problem, men fokuserar också på hur man kan stödja designbranschen på nationell respektive nordisk nivå.

Design i storstäder

Enligt rapporten The future in design: The competitiveness and industrial dynamics of the Nordic design industry anställer den nordiska designbranschen 27 000 personer. Företagen finns ofta i storstäderna och branschen är på tillväxt.

– Fler och fler definierar sig som fnuttdesignerfnutt och branschen genomgår en professionalisering. Designföretagen säljer något som är viktigt för alla företag.

– Vår studie indikerar att företag som investerar i design är mer internationaliserade än andra. Det innebär att de har en större tendens att exportera.

Till forskargruppens rekommendationer hör att öka informationsflödet kring designföretagen. Nätverk, konferenser och seminarier kan hjälpa företagen att komma i kontakt med marknadsförare, jurister och andra experter. Samtidigt behöver fnuttstödföretagenfnutt få ökad förståelse för de små designföretagens särskilda behov. Ett annat viktigt område är att riskkapitalbolagen får upp ögonen för designföretagens potential.

– Den svenska regeringen börjar ta designföretagen på allvar. De ses inte längre bara som en del av kulturpolitiken, utan som en riktig del av ekonomin. Och de är ju trots allt företag som anställer, säljer och exporterar.

– Många förknippar innovationer med teknologi, patent, nya maskiner och det svenska ingenjörsarvet, men det kan vara så mycket mer! Design är en stor del av de flesta företags innovationsprocess, konstaterar Power.

Utöver de tre forskningsområdena bioteknik, arbetskraftens rörlighet och upplevelseindustrin pågår även annan forskning vid CIND. Forskare och doktorander arbetar exempelvis med projekt om internationaliseringsprocesser och innovationsarbete i storföretag. Ett annat forskningsområde är kopplingar mellan transnationella företag och olika kluster. Kluster innehåller ju allt från mikroföretag till multinationella jättar, och det är viktigt att ta reda på hur kunskapen sprids.

För mer info: www.cind.uu.se och www.nordicdesign.org———–