Unga entreprenörer utgör hårdvaluta

Åse
Karlén
DELA

Policymakare som vill öka den entreprenöriella verksamheten i en region bör inte underskatta vikten av företagsamma utbytesstudenter. Det var en av lärdomarna när Stanfordprofessorn Tom Kosnik och docent Poh Kam Wong från Singapore höll ett seminarium i Stockholm 21 september 2004. Forskarna hade också mycket gott att säga om Sveriges utsikter.

21 september 2004 arrangerade ESBRI*, SSES** och VINNOVA*** ett policyseminarium med titeln ”Vilken betydelse har lokaliseringen för ICT-företag? Lärdomar från Silicon Valley och Singapore”. Professor Tom Kosnik, Stanford University, inledde. Han har, tillsammans med ekonomie doktor Lena Ramfelt, skrivit boken ”Circles of Influence and the Paradoxes of Silicon Valley” som är under utgivning. Kosniks del av presentationen byggde till stor del på denna bok.

— Det här är ny mark för mig. I USA får man sällan tillfälle att prata med policyfolk som ni, sa Tom Kosnik.

– Vi är här för att lära av er. Jag kommer att börja med att tala om kluster, kontext, och så kallade circles of influence. Sedan hoppas jag att vi får en spännande diskussion om dessa frågor mot slutet av seminariet.

Kosnik definierar kluster som en region med stor entreprenöriell aktivitet. I princip är kluster större än en stad, men mindre än ett land. Singapore kan sägas vara ett undantag – den lilla ön som är både en stad och ett land räknas också som ett kluster. Silicon Valley är väl det mest kända exemplet på ett kluster.

– I Sverige utgör till exempel Storstockholm – inklusive Kista – ett kluster. Men det är bara en av alla entreprenöriella regioner som finns här.

Företag, universitet och flygplatser

Tom Kosnik visade klusterkartor över Silicon Valley, Stockholm och Singapore med de viktigaste institutionerna markerade. I Silicon Valleys fall innebär det exempelvis företag som Oracle, Hewlett Packard och Cisco, universitet som Berkeley och Stanford, men även San Fransiscos internationella flygplats är en viktig ingrediens i klustret.

Med kontext avser Kosnik de makroekonomiska faktorer som påverkar entreprenörer och deras investerare. Hit räknas skatter, lagar och andra bestämmelser.

– Kontext är allt det som möter entreprenörer som försöker bygga ett företag och/eller skapa en marknad som ännu inte existerar. Ju mer vi kan hjälpa entreprenörerna att tänka på dessa faktorer – som ju delvis kontrolleras av er policymakare – desto mer sofistikerade kan de bli.

– Jag vet inte hur det är här, men i USA är entreprenörerna ofta osäkra på hur de ska bära sig åt för att göra ”rätt”, sa Tom Kosnik.

Koder krävs

Enligt Kosnik och Ramfelt finns tre delar i modellen ”circles of influence”. Den första kallar de ”insatser” – eller, på engelska, ”stakes” – det vill säga resurser som på olika sätt riskeras i företaget. Tid, pengar och passion är tre exempel. I den andra cirkeln finns ”spelarna” – exempelvis investerare, konsultföretag och partners. Den tredje cirkeln innehåller ”koder”.

– Med koder menar vi den etikett, eller spelregler, som entreprenören behöver förstå för att kunna få tillgång till insatserna.

– Koderna är olika i olika regioner och branscher, och det finns ingen manual som beskriver dem. De är explicita och implicita, skriftliga och muntliga. Ofta uppstår tolkningsproblem, och dubbla budskap förekommer.

Insatserna, spelarna och koderna i ett kluster påverkas av kontexten på alla olika nivåer.

– Kontexten påverkar såväl entreprenörens nattsömn som företagets marknad, konstaterade Kosnik.

Perspektiv på platser

Spelar lokaliseringen någon roll, undrade docent Poh Kam Wong, National University of Singapore, inledningsvis i sitt anförande. Förutom att vara forskare är han också aktiv som affärsängel. Tidigare har Wong provat på livet som entreprenör.

-Svaret på hans fråga är ja. Lokaliseringen spelar roll, men om en plats är bra eller dålig beror på vem man är. Poh Kam Wong diskuterade till en början företagsperspektivet och tog sedan upp policyperspektivet samt den individuella entreprenörens perspektiv.

– När företaget ska välja var det ska etablera sig tittar det bland annat på resurser, marknader, konkurrens, aktiviteter och nätverk. Vilket stadium ett företag befinner sig i spelar också in. En plats kan passa bra i tidiga stadier, men sämre i ett sent stadium.

– För policyfolk är det viktigt att förstå vad som driver företagen. Annars kan de inte locka dem till sina regioner, sa Poh Kam Wong.

Om man vill att fler företag ska etablera sig i en viss region krävs att man anstränger sig. Wong exemplifierade med ett nytt företag som letade efter en lämplig plats för tillverkning av hårddiskar. Efter att ha varit i bland annat Hongkong, Malaysia och på Filippinerna – utan att ha hittat det de sökte – landade företagets representanter i Singapore.

– I Singapore fanns ett färdigt heldagsprogram. Företagets representanter möttes på flygplatsen och fick därefter titta på lämpliga fabrikslokaler som stod tomma och klara för inflyttning. De fick också träffa inhemska experter och några tänkbara leverantörer. Efter en sådan uppvaktning var valet av lokalisering inte svårt att göra.

Ur policyperspektivet finns några viktiga balansgångar att ta hänsyn till. Exempelvis den mellan nya och gamla kluster.

– Visst är det viktigt att försöka stärka befintliga kluster, men det finns också en fara i det. Man måste samtidigt försöka hålla ett öga på nya industrier. Innan man vet ordet av kan man ha missat dem, och då växer de sig stora någon annanstans.

– En region bör försöka attrahera industrier på framväxt av två anledningar. Dels för att företagen är på väg att växa sig stora, och därmed skapar många arbetstillfällen. Dels för att deras framgång kommer att locka andra företag att etablera sig i samma region.

Entreprenörer vill lämna avtryck

Bakom företaget står en entreprenör, och hon eller han har sina egna bevekelsegrunder. I sin forskning intresserar sig Wong bland annat för asiatiska entreprenörer som har varit framgångsrika i Silicon Valley. Ofta vill de återvända till sitt hemland för att starta ytterligare företag. En del kan också tänka sig att bidra till entreprenörskapets utveckling som finansiär, mentor eller genom att bedriva filantropisk verksamhet.

– Många entreprenörer funderar över hur de vill bli ihågkomna. De vill lämna någon form av avtryck. Hur attraherar man då dessa globala ledare till sin region? Om ni vill göra det ska ni inte försöka få företaget att göra någonting – rikta istället in er på entreprenören, rådde Poh Kam Wong deltagarna i policyseminariet.

Både Kosnik och Wong tog upp det faktum att en region som inte är särskilt attraktiv i sig själv kan bli det genom att liera sig med andra, mer attraktiva, regioner. Nätverk och starka länkar mellan regioner har stor betydelse.

Det har också nätverk av unga entreprenörer. Ett utbytesprogram för svenska, amerikanska och singaporeanska studenter är under utveckling av Lena Ramfelt, Tom Kosnik och Poh Kam Wong.

– När vi skickar våra studenter till Stanford och Silicon Valley, eller IT-universitetet i Kista, i ett år ger vi dem möjlighet att träffa likasinnade. De bygger nätverk som de senare kan aktivera när de vill starta ett företag. KTH ska också skicka studenter till Singapore. Om tre år kan jag berätta hur det försöket har fallit ut, sa Wong.

Svensk attraktionskraft

Under seminariets andra timma diskuterades implikationer av Kosniks och Wongs forskningsbaserade kunskap. Många av deltagarna var också nyfikna på att höra forskarnas utlåtande om Sverige som en grogrund för entreprenörskap. Är vi skarpa nog att dra till oss kunskapsbaserade företag och kompetent kapital?

– Jag har erfarenheter av bland annat Schweiz, Storbritannien, Frankrike, Japan, Kina, Singapore och på flera håll i USA. Faktum är att jag tycker att Sverige är Europas mest attraktiva land, svarade Tom Kosnik.

– Svensk teknologi och kvalitet uppskattas. Ni är framstående på områden som läkemedel och bioteknik och har rykte om er att hålla på med innovativa grejer. Dessutom saknar ni det politiska bagage som exempelvis Kina och USA släpar på, fortsatte han.

– Jag vet att ni har hög forsknings- och utvecklingsintensitet, men att ni inte kommersialiserar i lika hög grad. Jag vet också att Sverige har hög välfärd – och att det dyrt att vara företagare här, sa Poh Kam Wong.

Wong konstaterade att det svenska systemet måste vara fantastiskt för medborgarna, men mindre lockande för utländska företagare. Han föreslog därför att nyblivna företagare kanske skulle kunna få betala lägre sociala kostnader under den första tiden.

– Utbildningssystemet förändras ju, och jag tycker att Sverige ska försöka attrahera fler utbytesstudenter med entreprenöriella ambitioner, sa Poh Kam Wong.

Kosnik tillade att han trodde att studenter från hela världen redan ser Sverige som en intressant plats, och att kulturen är en fördel.

– Jag har privilegiet att få umgås en hel del med människor som inte har fyllt trettio än. Som jag ser det är de unga svenskarna bland de mest talangfulla jag har mött.

– I think your next generation is ready to rock’n roll, sa Tom Kosnik.

* ESBRI står för Institutet för entreprenörskaps- och småföretagsforskning. För mer info: www.esbri.se

** SSES står för Stockholm School of Entrepreneurship. För mer info: www.sses.se

*** VINNOVA står för Verket för innovationssystem. För mer info: www.vinnova.se

12 november 2002 föreläste Tom Kosnik och Lena Ramfelt om sin forskning på ESBRIs Estrad. Ett referat från det tillfället finns här: https://esbri.se/referat_visa.asp?id=26——-

1760

DELA