Turism ger levande landsbygd

Följande text publicerades även i Entré nr 4, 2013:

Turismens entreprenörer på landsbygden bidrar till ett rikare kulturliv, ökad samhällsservice och mildrar effekten av konjunkturcykler. I dag utgör turismföretagen 2–3 procent av BNP, men sektorn har stor tillväxtpotential. Det menar Patrick Brouder.

– När jag kom till Umeå från Irland för sex år sedan, för att ta en magisterexamen i geografi, slog det mig hur få turister som fanns i området. Det gjorde mig nyfiken. I Irland är turism vanligare och det finns större erfarenhet av turismnäring på landsbygden, säger Patrick Brouder, som forskar kring utvecklingen av turismnäringen i perifera regioner.

I sin avhandling har han studerat småföretag inom turismindustrin, och deras bidrag till den lokala och regionala ekonomin.

– Det blev tydligt för mig hur mycket positivt turismen för med sig. Företagens verksamheter ger ringar på vattnet i samhällen där en åldrande befolkning och låga skatteintäkter begränsar alternativen för unga människor.

Med turismen blir samhället mer livaktigt. I Jokkmokk, som är en av de orter Brouder studerat, har festivaler och andra arrangemang stor betydelse utöver det ekonomiska värdet.

– I Jokkmokk finns två stora mataffärer, samt några caféer och restauranger, som sannolikt inte skulle finnas där om det inte vore för turisterna. Aktiviteterna som ska locka turister handlar ofta om kultur och konst, som de bofasta invånarna också har nytta och glädje av.

Ett problem, menar Brouder, är att turism ofta jämförs med gruv- och tränäringarna i samma områden. I ekonomiska termer är de senare betydligt mer lönsamma. Men gruvnäringen är känslig för den ekonomiska utvecklingen i resten av världen, medan turismnäringen ger möjlighet till utkomst från olika näringar, och ökar motståndskraften mot förändringar i konjunkturen.

– I de perifera områden som jag studerat har det funnits turism i hundra år nu, men många småföretag som försöker leva på det är relativt nystartade. Om man följer utvecklingen under de senaste tio åren, ser man att det har startat ett betydande antal nya företag under senare år.

20–25 procent av företagen överlever långsiktigt, konstaterar Brouder. Det är jämförbart med andra branscher. De som överlever lyckas ofta öka omsättningen något över tid. Däremot bidrar företagen bara måttligt till att minska arbetslösheten. Efter ett fåtal år har de i genomsnitt 1,5 anställda per företag. Ofta är de enmansföretag, som anställer en person extra vid högsäsong.

– En anledning till att studera den långsiktiga utvecklingen, är att vi kan se hur många företag som lyckas. I dag vill många som studerar turism vid Mittuniversitetet starta eget. Min uppfattning är att branschen är ung och har förutsättning att växa. Därför är det viktigt att ta reda på hur vi kan underlätta för dem.

– Min forskning visar att företag som startas av personer som har erfarenhet av branschen sedan tidigare, har större chans att överleva. Av det kan man dra slutsatsen att det är viktigt att arbeta med mentorer och nära samarbeten för kunskapsuppbyggnad.

– Infödda gjorde också bra ifrån sig, eftersom de kan området och känner folk lokalt. Ofta säger man att det är bra att det kommer folk utifrån, men man pratar inte om hur bra det är med människor som känner sin trakt. Det är en möjlighet för människor att stanna kvar i sin hembygd.

I Jokkmokk finns ett samiskt museum som arbetar för att bevara och aktivt utbilda människor om samisk kultur. Det riktar sig inte bara till turister, utan också till lokalbefolkningen. Att grupperna som man tar emot är blandade gör det extra intressant.

– Om man arbetar på det här sättet kan turism bli en hörnsten i arbetet med lokal utveckling. Nuförtiden står landsbygden under hård press för att överleva. Turismindustrin handlar inte bara om vacker natur. Den är en del i att utveckla produkter och tjänster för människor från andra orter och länder, säger Patrick Brouder.

Kontakta patrick.brouder@miun.se———