Tjänsteföretag största jobbskaparna

Följande text publicerades även i Entré nr 4, 2014:

Kunskapsintensiva tjänsteföretag växer snabbast. Det kastar skuggor över politikernas riktade satsningar på högteknologiska företag. Dessutom är det farligt med företagsstöd som ska locka individer att bli entreprenörer. Det menar Niklas Elert, som disputerat vid Örebro universitet.

Samhället har under decennier subventionerat högteknologiska företag, bland annat med stöd till forskning och utveckling (FoU). Politiker och många experter menar att det är i de företagen som tillväxten är störst. Det stämmer inte, enligt Niklas Elert, men de politiska satsningarna har sin förklaring.

– Det har att göra med hur man ser på innovation. Forskaren Joseph Schumpeter talade i sin tidiga forskning mycket om den självständiga, kreativa entreprenören. Senare i karriären fokuserade han på hur entreprenörskap kan rutiniseras – att satsningar på FoU är det som leder till nya innovationer. Den bilden av innovation är vanlig inom politiken och akademin, säger Niklas Elert.

Han tycker inte det är fel att tänka så, men vill påminna politikerna om att mycket innovation görs utan investeringar i forskning och utveckling. De senaste 20 åren har bilden av den kreativa entreprenören kommit tillbaka men inte fått genomslag bland politikerna.

– I min avhandling är det tydligt att de snabbväxande företagen finns inom kunskapsintensiva företag med välutbildad personal, det vill säga stort humankapital. Men det betyder inte att politikerna ska hälla pengar över de branscherna. Mitt bästa råd är i stället att ta hänsyn till tidsperspektivet, vilken bransch som växer snabbast är föränderligt över tid.

Snabbväxande företag definieras nästan alltid i termer av antal anställda eller försäljning. Skälet är att de två måtten är lätta att få tag i. Elert menar att det förstnämnda måttet är viktigt, men att det intressanta är förutsättningen för den ekonomiska tillväxten – produktivitetstillväxten. Tillväxt i antal anställda och produktivitet står i motsats till varandra.

– Det företag som växer i termer av antalet anställda är i liten utsträckning snabbväxare i produktivitet. Satsar politikerna på att företagen ska anställa fler, kan det bli negativt för produktiviteten.

– Bilden av att man kan välja vinnare är felaktig och farlig. Om man tror att en typ av företag kommer att bli framgångsrik, varför då ge dem pengar? Och visar det sig att företagen, trots subventionering, inte blir framgångsrika har pengar slängts i sjön.

Han nämner Solyndraskandalen – en amerikansk satsning på grön teknik – som ett exempel på misslyckat riktat företagsstöd.

– I stället för att erkänna att satsningen var fel, gick staten in med mer pengar i företaget. Ett rent företagsstöd. Det är farligt och inte bra för ekonomin.

Niklas Elert förespråkar generella satsningar som regelförenklingar.

– Politikerna bör satsa på stabila spelregler som inte ändras vart femte år. Osäkerhet kan i värsta fall skapa entreprenörer som har som affärsidé att söka olika typer av stöd, så kallad rent-seeking. Som samhällsmedborgare tycker jag att staten ska satsa på välfärdens kärna snarare än att ge pengar till företag.

Att företag i kommuner med välutbildad befolkning har större benägenhet att överleva än företag i områden med lågutbildad befolkning, är känt sedan tidigare. Men att humankapitalet spelar större roll för nyföretagandet än vad institutionella faktorer gör, är däremot inte lika självklart.

– Det förvånar mig som ekonom att skattetryck och företagsklimat inte har så stor inverkan på beslut om att bli nyföretagare. De avgör inte heller om ett företag ska överleva.

Hälften av de nya företagen i Sverige dör inom fem år. Och över en tioårsperiod är det få företag som överlevt.

– Många politiker är förtjusta i nyföretagande och ser det som ett sätt att minska arbetslösheten. Men det kan leda till ”nödvändighetsentreprenörskap”, att någon startar företag för att hon eller han inte kan få ett jobb. Har man ingen bra affärsidé kan det få förödande ekonomiska konsekvenser för individen.

Den viktigaste faktorn för att lyckas med företagande är erfarenhet. Elerts avhandling pekar på att det ofta är unga företag som växer snabbt. Men företagsåldern i sig är ingen tillräcklig faktor för tillväxt. De flesta företag växer inte.

– Människor kan bara lära sig att driva företag genom erfarenhet. Det innebär exempelvis att Ung företagsamhets verksamhet, där ungdomarna får starta, driva och lägga ner ett företag, är vad som gör att deras företag överlever. Inte att de har fått en kurs i entreprenörskap, säger Niklas Elert.

Kontakta: niklas.elert@ifn.se———