Tillväxtprogram missar småföretag

Följande text publicerades även i Entré nr 1, 2012:

Sveriges regioner har fått större möjlighet till självstyre i tillväxtfrågor. ”Det regionala tillväxtprogrammet” ska bidra till samarbete mellan statliga organisationer, näringslivet och andra aktörer. Men småföretagarna kommer inte till tals i programmet, och deras inställning till tillväxt skiljer sig från offentlighetens. Peter Selegård har fördjupat sig i ämnet.

– Alla verkar vara överens om att det inte är kommunala tjänstemän, utan företagarna, som skapar tillväxt. Då måste man ju utgå ifrån dem. Om man skapar ett dokument som ska vara ett handlingsprogram för företagen, så ska det framgå att det är till för dem. Jag menar att det dokument man skapat inte är tydligt riktat till företag. Det tar inte hänsyn till mindre företags förutsättningar.

– Småföretagarna har helt andra förutsättningar än större företag. Det är solklart att tillväxt är ambitionen från offentlig nivå, men det är inte alldeles självklart för företagaren att skapa tillväxt genom sysselsättningsökning, säger Peter Selegård.

Hans avhandling är en slags utvärderingsforskning enligt honom själv. Han jobbar tvärvetenskapligt och beskriver sin forskning som ”psykologen möter ekonomen”.

– Hade målen sett annorlunda ut om man verkligen tagit hänsyn till entreprenörernas världsbild? Går tillväxtstrategierna att koppla till entreprenörernas orsaksförklaringar av tillväxt? Ja, det kan de till stora delar, men också inte. I min avhandling lyfter jag fram småsakerna som saknas.

Selegård anser att tillväxtprogrammet, som implementerades mellan 2004 och 2007, håller sig på en alltför abstrakt nivå. Det fungerar bara som en resurs om man kan tolka innehållet ur ett företagsperspektiv, men då måste läsaren ha någon slags teoretiska glasögon på sig. Det är det inte alla som har.

– Det regionala tillväxtprogrammet utstrålar att det tar ett underifrånperspektiv – bottom-up – men egentligen tycker jag inte att det gör det. Det blir ett slags ovanifrånperspektiv, fast i regionen i stället för nationellt. Man låter inte alla vara med, konstaterar Selegård.

Han tycker att man borde ha ett verkligt underifrånperspektiv, något han kallar low bottom-up. Där man verkligen anstränger sig för att få fram småföretagarnas perspektiv och gräver från grunden i näringslivet.

Peter Selegård föreslår att man från regional eller kommunal nivå närmar sig entreprenörerna genom att ta del av deras berättelser och upplevelser kring tillväxt. Det kan göras på olika sätt, bara man låter beslutsfattare på olika offentliga nivåer tolka materialet. Det bör inte göras av företagsfrämjare med eventuella särintressen.

– För att kunna använda sig av perspektivet low bottom-up måste man för det första intressera sig för företagarnas vardag. De har försökt engagera entreprenörerna i processen, men inte lyckats.

Selegård har, i intervjuer med småföretagare i Södermanlands län, låtit entreprenörerna ge sin bild av tillväxt och utveckling. Han har koncentrerat sig på solo- och mikroföretagare.

– Hos småföretagarna finns det förklaringar som helt beror på interna orsaker, det som jag kallar ”personrelaterade faktorer”. Den biten saknas i programmet, trots att den är väsentlig på soloföretagarnivå. Det som kan spela in i deras vardag är disciplin, erfarenhet, handlingskraft, familj, sjukdom, motivation, självinsikt, mångsidighet, vad man har för självförtroende och så vidare.

Tillväxtprogrammet fokuserar på hela regionen, men för småföretagare är det inte alltid intressant. Samverkan med näringslivet från offentlig nivå kan till exempel underlätta för kommunala partnerskap snarare än för regionala, som är det man arbetat för.

– Entreprenörerna har större chans att hitta samarbeten på lokal nivå. De är oftast mer intresserade av närområdet. Inom partnerskap träffar man oftare på större företag, som Volvo. De mindre som jag vid ett fåtal tillfällen sprungit på har ibland känt sig malplacerade.

– Att få olika typer av företag att känna sig värdefulla för regionens utveckling är en utmaning. Lyckas man finns det enorma möjligheter till god regional utveckling, säger Peter Selegård.

Kontakta peter.selegard@mdh.se———–