Så får vi en digitaliserad levande landsbygd – råd till policymakare

Maria
Gustafsson
DELA
Det krävs digitala innovationer på landsbygden för att man ska kunna leva där.

Forskare vid Norrlandsnavet har hjälpt mikroföretagare med digitala tjänster för att öka möjligheten att bo kvar på landsbygden. Nu delar forskarna med sig av lärdomarna.

Esbri har tidigare berättat om hur Luleå-forskare vid Norrlandsnavet har stöttat bland annat lanthandlare, företagar-, och byaföreningar med digitala lås och skärmar samt med BankID. De har också digitaliserat bokbussar på de norrbottniska landsbygderna. Det är exempel på aktiviteter som har bidragit till att fler kan driva mikroföretag, men har också lett till fler mötesplatser.

– Vi vill bidra till möjligheterna att bo i de norrbottniska landsbygderna. Projektet går ut på att inkludera alla människor i den digitala omställningen. För är du inte digitaliserad idag, står du på många sätt utanför samhället, säger Johanna Lindberg, doktorand vid Luleå tekniska universitet.

Johanna Lindberg. Foto: Luleå tekniska högskola.

Människors egna behov i centrum

Alla byar ser olika ut, med olika behov av digitala lösningar för att kunna leva ett bra liv. Det är också utgångspunkten för forskningen.

– Vi har frågat privatpersoner, företagare och byaföreningar vilka behov de har och sedan stöttat dem att hitta digitala lösningar för att lösa dessa behov. Inte utgått ifrån att de vill ha en specifik teknik, förklarar Johanna Lindberg.

Inkludering kräver hastighet

Något som forskarna vill uppmärksamma politiker och andra beslutsfattare på är att utvecklingen i samhället ökar i olika tempo.

– Vill vi att människor ska bo på landsbygder, ha tillgång till samhällets alla delar – ja, då måste vi också se till att öka möjligheten att använda digitala tjänster även där. Detta kommer att öka livstempot, det går ju till exempel fortare att låna en bok eller tidning av bokbussen än att behöva ta sig 10 mil till ett bibliotek, säger biträdande professor Mari Runardotter, Luleå tekniska universitet.

– Risken är att man inte har tid eller möjlighet att ta sig till biblioteket, och att människor på landsbygder då hamnar i utanförskap.

Mari Runardotter. Foto: Privat.

Stuprör hör inte hemma på landsbygder

Johanna Lindberg har jobbat många år med policyfrågor inom olika områden, och har alltid sett att de så kallade ”stuprören” inom politik och policy varit av ondo. Men under sin doktorandutbildning har hon fått en insikt om att stuprören faktiskt fyller en funktion. Men bara i städerna.

– Besluten går då snabbare, vilket förstås ökar tillväxttakten. Så frågan är vilka incitament det finns att jobba övergripande i så kallade ”hängrännor” och samtidigt behålla stuprören?

– För på landsbygder kan barnen inte gå i skolan om det inte finns transportmöjligheter. Där hänger allt ihop. Så politiker och andra beslutsfattare måste jobba i hängrännor för att öka digitaliseringen i landsbygder. Annars kan människor inte bo där, säger hon.

”Nya” nätverk styr landsbygder

Ett annat medskick som forskarna har till policymakare är att släppa idéen om att det är den mansdominerade industrin och gruvnäringen som driver samhällsutvecklingen i norra Sverige framåt. Inget kan vara mer fel, enligt Johanna Lindberg.

– Idag är det även lanthandlare och andra mikroföretagare samt företagar-, och byaföreningar som gör det möjligt för folk att bo på landsbygder. Nätverken består främst av kvinnor, och de vet vilka digitala verktyg som behövs för att skapa ett område där folk kan jobba och leva sina liv. Det gäller bara att lyssna på dem.

– Policymakare måste sluta hålla kvar vid de gamla strukturerna och nätverken. Gör de det så missar vi möjligheten till landsbygdsutveckling, säger Mari Runardotter.

Kontakta
johanna.lindberg@ltu.se
mari.runardotter@ltu.se

Artikeln är producerat i samarbete med Norrlandsnavet.

Mer om projektet och Norrlandsnavet
Forskningsprojektet heter Smarta Livskraftiga Bygder, och är en del av Norrlandsnavet, vid Luleå tekniska universitet. Satsningen arbetar med utveckling av företagsverksamhet i norra Sverige och finansieras av Familjen Kamprads stiftelse. Läs mer om Norrlandsnavet.

269

DELA