Thailändska företagare ger liv till landsbygder

Följande text publicerades även i Entré nr 2, 2017:

Det bor nästan 39 000 thailändare i Sverige. 80 procent är kvinnor, och jämfört med andra invandrargrupper bor många på landsbygden. Och många är företagare.
– Det är mer sannolikt att en thailändsk kvinna driver företag än att en svensk kvinna gör det, säger Natasha Webster.

Som barn bodde Natasha Webster några år i Thailand. När hon kom till Sverige och inledde sina doktorandstudier i kulturgeografi la hon snabbt märke till hur stark den thailändska kulturen är i Sverige – jämfört med exempelvis i Kanada som Webster kommer ifrån. Hon la också märke till att de thailändska kvinnornas företagande är en viktig del i deras synlighet och identitet.

– En vanlig föreställning är att de thailändska kvinnorna är företagare eftersom de inte kan hitta jobb i Sverige. Men bilden är mer komplex än så. Många drev företag hemma i Thailand, och har fortsatt här. De kanske jobbar några år i en kompis företag när de är nyanlända, men har redan från början som långsiktig plan att öppna eget, säger Webster.

Till sin avhandling har hon intervjuat 16 thailändska kvinnor på den svenska landsbygden. Många har kommit hit för att de har träffat en svensk partner.

– Det finns många fördomar om de thailändska kvinnorna som kommer till Sverige. Att de inte har något val, att de behandlas illa och inte kan återvända hem. Det stämmer i vissa fall, men de jag har träffat hade helt andra berättelser. De hade kommit hit av eget val, lever helt vanliga svenssonliv och tar barnen till hockeyträningen.

Webster har undersökt hur den sociala praktiken byggs upp i det nya vardagslivet i Sverige. Vad händer i familjelivet och på orten där man bor när två sätt att leva ska integreras i ett så kallat transnationellt hushåll? Det blev mycket prat om mat. Om svenska och thailändska köttbullar, och om lingon- respektive mangosylt. En stor del av de thailändska kvinnornas företagande är också kopplat till mat.

– De driver restauranger och matbutiker. En annan vanlig sysselsättning är massagesalonger. För att förstå deras företagande är det viktigt att förstå deras bakgrund i Thailand. Många reser fram och tillbaka, en del driver fortfarande företag även i Thailand. De har mycket kontakt med Thailand, och särskilt med sin hembygd och sin familj. Det går inte att skilja på deras liv och deras företagande.

I Thailand är det vanligt att kvinnor driver företag. De tar en stor del av det ekonomiska ansvaret i hushållen, och att driva företag är ofta det bästa sättet att tjäna pengar. Landet har bland de högsta nivåerna i världen av kvinnors entreprenörskap.

En annan intressant observation från Websters forskning är att många av kvinnorna lever ihop med män som är företagare. Det innebär att de kan få hjälp med att komma igång med sitt företagande i Sverige, och lättare hitta ingångar till de rätta nätverken.

– De här kvinnorna är smarta och kreativa, men de behöver ändå hjälp med hur livet fungerar i Sverige och på den orten där de bor. Att leva med en företagare blir en väg in. Sedan blir kvinnornas eget företagande en fortsatt väg in i samhället.

De är väl medvetna om svenskars bild av Thailand, och vad vi vill möta när vi kliver in i en restaurang eller massagesalong. De använder sig av, och leker gärna med, den bilden. En av de företagande kvinnorna valde lila som klädkod till sin massagesalong, samma färg som personalen på Thai airways. Det ska kännas som semester och lyx att kliva in på hennes salong.

Men den svenska bilden av Thailand kan även bli negativ och företagarna kämpar dagligen mot fördomar. Natasha Webster berättar om kvinnor som äger massagesalonger som måste tänka på sin säkerhet eftersom män kommer in och vill ha mer än bara massage.

– En av kvinnorna berättade om hur en familj kom in på hennes kafé precis när hon skulle stänga för dagen och krävde att bli serverade. Så skulle de nog inte ha betett sig mot en ”svensk” kaféägare.

När vi pratar om globalisering och invandring tänker vi ofta på storstäder. Men de som Webster har intervjuat kom från landsbygden i Thailand, till landsbygden i Sverige. Här uppstår en intressant kontakt som påverkar landsbygden både i Sverige och Thailand, menar hon.

– Företagarna köper mycket från Thailand, det de behöver går inte att få tag på här i Sverige. Det bidrar till att landsbygden i båda länderna får globala band, att de inte är isolerade. Vi tänker ofta att landsbygden är underordnad staden, men många av de thailändska företagarna kringgår staden genom att i stället odla kontakter mellan de två landsbygderna, konstaterar Natasha Webster.

Kvinnorna i hennes undersökning poängterar att det är svårare att driva företag i Sverige än i Thailand. I Thailand kan man testa om något funkar, annars lägger man ner.

– De kan till exempel driva restaurang i hemmet bara på fredagskvällar för att testa marknaden. Om det går bra, kanske de utvidgar. I Sverige är det svårare att prova på företagande. Att öppna exempelvis en food truck kostar mellan 100 000 och 150 000 kronor. Det är mycket pengar för att testa, risken blir större. Många har idéer, men efterfrågar enklare sätt att testa om idéerna funkar.

Företagarna efterfrågar också enklare regelverk kring att driva företag. De vill ha tydligare ingångar i det svenska systemet, kännedom om lokala förutsättningar och enklare tillgång till konkret kunskap om exempelvis skatteregler. Däremot behöver de mindre hjälp med marknadsföring och affärsplaner. Sådant har de koll på sedan innan, och ofta från mycket svårare förutsättningar än här i Sverige.

– Många har redan haft sitt elddop när det gäller företagandet. Däremot har de ingen regelvana, eftersom Thailand ser helt annorlunda ut än Sverige i den meningen.

Natasha Webster tycker att det behövs en uppvärdering av småföretagandet, inte minst när det gäller företag som drivs av invandrare och kvinnor.

– De är lätta att avfärda: ”Visst det är väl bra att de startar eget. Men de anställer bara ett par personer och har ingen större ekonomisk påverkan.” Fast om man tänker på vad de faktiskt gör; de anställer andra utlandsfödda. Som får en väg in i samhället och betalar skatt. Som lär sig språket, skaffar nätverk och kanske startar egna företag så småningom. Det är en jätteviktig insats, och ett bra exempel på att invandrare gör mycket som vi inte tänker på.

– Vi bör se på de här företagen som en del i Sveriges internationella nätverk och integrationsprocess, säger Webster.

Kontakta natasha.webster@humangeo.su.se———