TEMA: UTBILDNINGAR I ENTREPRENÖRSKAP | Så rustar vi studenter för en arbetsmarknad i förändring
- Publicerad: 20 jun 2021,
- 12:00 f m
- Uppdaterad: 20 jun 2021,
- 3:25 e m
I en tid då anställningarna blir allt mer osäkra, gigjobben fler och innovationshetsen är påtaglig, blir entreprenöriella förmågor eftertraktade. Hur kan vi rusta studenter för en arbetsmarknad i förändring?
– Det är svårt att sia om vad vi kommer ha för arbetsmarknad i Sverige om fem år. Just nu växer gigmarknaden, projektorienteringen och on demand-ekonomin. Allt fler frilansar och konsultar. Att kunna agera som en förändringsagent kommer nog att vara allt viktigare framöver, tror Gustav Hägg.
Förutom att de fasta anställningarna blir mer sällsynta, ser också digitaliseringen och globaliseringen till att konkurrensen om befintliga jobb ökar. Ett svenskt företag kan lika gärna anlita en programmerare i Bangalore som i Göteborg.
Gustav Hägg forskar om entreprenörskapsutbildning och undervisar entreprenörskapsstudenter på Malmö universitet och Sten K Johnson Centre for Entrepreneurship vid Lunds universitet.
– De linjära karriärvägarna försvinner inom många branscher, till och med inom akademin. I dag är det svårt att få ett fast lektorat, säger han.
– Essensen i entreprenörskap är att kunna leva i osäkerhet. Det är något som vi behöver förbereda den kommande generationens arbetskraft på.
Nytta av utbildningen även som anställda
På entreprenörskapsutbildningar tränas studenter i att hantera komplexitet och lösa problem. Samarbete är en nyckelkompetens. Gustav Hägg och hans kollegor på Lunds universitet har undersökt vad studenterna gör efter att ha tagit examen.
– Av dem som har en anställning uppger runt 70 procent att de är involverade i intraprenöriella aktiviteter. Det innebär att de drar nytta av sin utbildning i entreprenörskap trots att de är anställda. De bidrar till att bygga mer livskraftiga och innovativa företag. Jag tror att vi behöver utveckla den typen av förmågor mer.
– Startupprocessen genererar mycket lärande. Studenterna tränas i att se möjligheter, testa nya saker och övertyga andra om sin idé. Och det behöver inte bara handla om vinstdrivande startups – socialt företagande och hållbara affärsmodeller ger samma tyf av lärande, säger Gustav Hägg.
Mats Westerberg är professor på Luleå tekniska universitet och engagerad i utbildningsfrågor sedan länge. Han håller med om Gustav Häggs beskrivning av en allt mer osäker arbetsmarknad där studenter behöver få med sig relevanta verktyg.
Utbildningen bidrar till personlig utveckling
Westerberg ingår i ett europeiskt projekt som ska ta fram en entreprenörskapsutbildning för universitetslärare som främst undervisar i andra ämnen. Här handlar det inte om entreprenörskap i ordets snävaste betydelse – företagsstarter – utan om entreprenörskap som pedagogik och förmåga.
– Entreprenörskap är en stärkande kompetens som alla har nytta av. Livet är osäkert, och det kan kännas jobbigt. Men osäkerhet i sig är varken dåligt eller farligt. I förändringen kan något nytt växa fram, säger Mats Westerberg.
– Den första delen av kursen handlar mycket om att utveckla gruppen och kommunikationen mellan deltagarna. Vi skapar dialog så att de kan lära av varandra. I slutet av kursen får de två veckor på sig att, enskilt eller i smågrupper, utveckla ett drömprojekt, berättar Westerberg.
Projektet behöver inte vara ett företag. Poängen är att utveckla en egen idé, göra något på riktigt och kliva ur sin komfortzon. Exempel på genomförda drömprojekt är ett instagramkonto med studenttips och en app för skoterentusiaster.
– Många studenter blir först helt perplexa. Drömprojektet är en jättemöjlighet, men de vet inte vad de vill göra – och ingen kan heller berätta det för dem. Efter ett tag växer små idéer fram, de förfinas och blir ofta till fantastiska skapelser.
I processen upptäcker studenterna en massa saker om sig själva, menar Mats Westerberg. De förstår hur det är att driva ett projekt som man äger själv, och osäkerheten blir mindre jobbig.
– Det främsta framgångsfaktorn för entreprenörskapsutbildningar är att ge studenterna autonomi. De måste sitta i förarsätet. När de märker att de kan ta ansvar kommer de också att göra det. Att jobba med egna projekt föder en stark inre motivation, motorn kopplas på ännu mer.
Kursen syftar till att skapa företagsamma individer, snarare än företag. Studenterna ska få med sig kunskap om sig själva, och en insikt om att de kan skapa förändring.
– Jag har inte varit med om någon annan kurs där studenterna är så nöjda. Många säger att alla kurser borde vara så här konkreta, och undrar varför de inte har fått verktygen tidigare, säger Mats Westerberg.
Kontakta
gustav.hagg@mau.se
mats.westerberg@ltu.se
LÄS FLER ARTIKLAR PÅ TEMAT:
