Tanken stimuleras av bildmanus

Följande text publicerades även i Entré nr 4, 2013:

Att skapa den perfekta innovationen som löser ett viktigt mänskligt behov är såklart svårt. Många innovationer grundar sig inte ens i ett behov. Det blir lätt mycket fokus på teknik, medan känslan och den mänskliga interaktionen glöms bort. Att rita ett bildmanus kan hjälpa den tidiga fasen i innovationsprocessen. Och hålla behovet i fokus. Det kommer Anders Wikström fram till i sin doktorsavhandling.

Att visa saker i bild har gått som en röd tråd genom Anders Wikströms liv. Från barndomens ”beritningar” vid köksbordet i Eskilstuna, till doktorandprojektet vid Mälardalens högskola. Däremellan har han hunnit utbilda sig till byggnadsingenjör, arbeta som arkitekt, utbilda sig på nytt till informationsdesigner, starta eget inom 3D-visualisering och arbeta som affärsutvecklare.

I september 2013 la han fram sin avhandling. Han har undersökt hur visuella hjälpmedel kan underlätta tidiga faser i innovationsarbetet.

– Jag hade en tanke om att visualisering kan stimulera nya tankar och driva på innovationsprocessen.

Genom filmbranschen fick Wikström upp ögonen för så kallade storyboards, eller bildmanus. Han gjorde en av sina första intervjuer på ett specialeffektföretag i filmbranschen i Los Angeles. Inom filmen är syftet med storyboards att översätta ett textmanus till serietidningsliknande bildrutor, uppdelade i tidsfönster. Det används framförallt för att kommunicera inom organisationen, så att alla får samma idé om hur en filmscen ska se ut. En bild i en storyboard säger till personen som håller i kameran från vilken vinkel hen ska filma. Till ljussättaren varifrån ljuset ska komma. Och till scenografen hur bakgrunden ska se ut.

– Den här, ofta enkla, skissen säger många saker till många olika personer. De får ut jättemycket av en enda bildruta. Jag gick igång på det här och tänkte att det borde man kunna använda i innovationsarbetet. Varje film är ju lite som en innovation. Om inte annat är den innovativ.

Han gjorde en övergripande studie över hur det Silicon Valley-baserade företaget Ideo arbetar. Ideo konsultar inom design och innovation och har uttalat i sina arbetsprocesser att de ska arbeta mycket visuellt. De försöker översätta allt de gör till ett visuellt format. Ett av verktygen de använder är storyboards, med inspiration just från filmens värld.

– Det innebär helt enkelt att man ritar upp ett bildmanus över sin idé och hur den ska utvecklas. Jag blev intresserad av hur man kan använda den här tekniken på ett strukturerat sätt i tidiga faser av innovationsprocessen.

En innovationsprocess tar ofta avstamp i ett behov. På ett företag kan det innebära att marknadsavdelningen plockar upp ett problem eller en möjlighet i sina kontakter med kunderna. Nästa steg är att formulera problemet i en ”brief”, en kort projektbeskrivning till utvecklingsavdelningen. Vanligen formuleras en sådan brief i text. Det Anders Wikström har studerat är alltså vad företag kan vinna på att i stället formulera briefen i bilder.

– Vad händer när man implementerar ett annat sätt att jobba i den här tidiga fasen? Vad blir skillnaden? I hur man förstår problemet? I hur det formuleras? Och i hur man löser det? Olika sätt att jobba stimulerar olika sätt att tänka, konstaterar Wikström.

För att ta reda på vad som faktiskt skiljer sig har han gjort experiment där grupper har fått ta sig an ett innovationsprojekt med olika metoder. De fick ett fokusområde att arbeta med. Till exempel att en fordonstillverkare hade börjat intressera sig för att arbeta med smarta enheter. Grupperna skulle sedan ta fram idéer kring området, alltså en ganska öppen uppgift. Hälften av grupperna använde sig av traditionella skriftliga briefs när de skulle få ner sina idéer på papper, den andra hälften använde storyboards.

Resultaten visar att storyboards stimulerar en annan typ av tänkande i tidiga faser i innovationsarbetet. De som jobbar med storyboards får med sådant som ofta förbises i en skriftlig brief.

– De kommer åt de saker som har betydelse för människor i olika situationer. Det är något som är mycket viktigt i innovationsprocessen. När grupperna använder storyboards inkluderar de i princip alltid hur människor interagerar med innovationen. Vad är det för beteenden och situationer som innovationen kommer möta? Det ser man sällan i en skriftlig brief.

– Många produkter och tjänster utvecklas bara för att tekniken finns tillgänglig. Man glömmer att titta på hur behovet egentligen ser ut. Eller så finns det kanske inte ens ett behov i grunden.

– Med storyboarding kommer man åt både funktionen och det känslomässiga i innovationen.

Det verkar bero bland annat på att det blir mer tid för reflektion när storyboards används. Ofta är det en person som tar upp pennan och börjar teckna. Det ger tid för reflektion, både för den som ritar och för dem som tyst tittar på.

– Reflektion är undanskuffat i det vardagliga arbetet. Det ligger också någonting i själva ritandet. En hel del forskning visar hur designers lär sig om föremålet de ska designa genom att just skissa på det.

En annan del ligger i det narrativa, alltså i den berättande delen i ett bildmanus. Den gör att gruppen hela tiden söker efter en slutkläm, något som berättelsen ska mynna ut i. På engelska används ofta begreppet closure.

Gruppen tvingas också välja vilka situationer som ska beskrivas. Det ger ett smalare fokus när innovationen ska beskrivas.

– Det viktiga är att lösa rätt problem, inte bara ett problem. Det har man en bättre möjlighet att göra om man använder sig av storyboarding, säger Anders Wikström.

Kontakta anders.wikstrom@mdh.se———